Historik över 1600-talet

1600 1601 1602 1603 1604 1605 1606 1607 1608 1609
1610 1611 1612 1613 1614 1615 1616 1617 1618 1619
1620 1621 1622 1623 1624 1625 1626 1627 1628 1629
1630 1631 1632 1633 1634 1635 1636 1637 1638 1639
1640 1641 1642 1643 1644 1645 1646 1647 1648 1649
1650 1651 1652 1653 1654 1655 1656 1657 1658 1659
1660 1661 1662 1663 1664 1665 1666 1667 1668 1669
1670 1671 1672 1673

1600

Europa. Den italienske filosofen och f.d dominikanermunken Giordano Btuno bränns som kättare i Rom, bl.a. därför att han påstår att universum är oändligt

Frankrike. Henrik IV har med påvens tillåtelse fått skilja sig från Margareta av Valois och gifter om sig med den 27åriga Maria av Medici.

England. East India Company grundas för att sköta handeln med Ostindien.

Japan. I det avgörande slaget vid Sekigahara besegrar Tokugawa leyasu sina rivalers förenade härar och blir därmed obestridd arvtagare till Hideyoshi och hans diktatur. Ieyasu erövrar Kyoto och Osaka och låter sina generaler kuva stormännen i västra Honshu och på Kyoshu. Sina forna fiender behandlar Ieyasu ovanligt milt.

Bunna. Inre oroligheter medför att landet delas upp i småriken.

1601

Europa. En spansk undsättningskår landstiger på Irland men kapitulerar efter fyra månader till den engelske överbefälhavaren lord Mountjoy mot löfte om att få återvända till Spanien.

Frankrike sluter fred med hertigdömet Savojen, vilket avstår ett område mellan Lyon och Geneve.

England. Drottning Elisabet ger efter för parlamentets påtryckningar och upphäver alla kungliga tillverknings- och handelsmonopol.
Drottningens f.d. gunstling, earlen av Essex, blir halshuggen efter ett upprorsförsök.

Tyskland. Astronomen Johannes Kepler blir anställd som hovastrolog hos kejsar Rudolf II i Prag.

Kina. Jesuiten Matteo Ricci kommer efter 17 års missionsverksamhet i södra Kina till Peking och vinner kejsarens gunst tack vare sina stora kunskaper i astronomi och matematik. De lärda jesuiternas uppträdande är en behaglig kontrast mot de barbariska köpmännen och sjömännen från Europa, och Rera framstående kineser och t.o.m. några medlemmar av den kejserliga familjen går över till kristendomen.

1602

Nederländerna. Ett antal handelsbolag slås samman till Ostindiska Kompaniet, världens första moderna aktiebolag. Detta utvecklas snabbt till kolonialhandelns mäktigaste organisation. Holländarnas cyniska affärsmetoder och brutala behandling av konkurrenterna ger dem en dominerande ställning i Ostasien. Importen av kryddor begränsas för att hålla priserna uppe.

Mellersta östern. Abbas den Store, shahen av Persien, återupptar kriget mot turkarna. De engelska bröderna, Sir Anthony och Sir Robert Shirley fungerar som hans rådgivare.

Indonesien. Engelsmännen skaffar sig en handelsstation i sultanatet Bantam på nordvästra Java.

1603

England. Elisabet I dör och tronen övergår till hennes närmaste släkting, Maria Stuarts son Jakob I (1603-1625, i Skottland Jakob Vl). Den 37-årige kungen blir en besvikelse för alla parter. Han har aldrig varit i England och hyser inga varmare känslor för vare sig landet eller dess folk.
En sammansvärjning, avsedd att sätta kungens kusin Arabella Stuart på tronen, avslöjas. Sir Walter Raleigh blir fängslad för delaktighet i komplotten.

Irland. Engelsmännen slår slutgiltigt ner irländarnas uppror. Hugh O'Neill, earlen av Tyrone, kapitulerar liksom de övriga klanhövdingarna.

Turkiet. Ahmed I (1603-1617) blir en viljelös marionett i händerna på sin grekiskfödda gemål Koezem.

Mellersta östern. Perserna intar Tabriz och många andra städer i Mesopotamien. De besegrar turkarna i ett stort slag vid sjön Urmia och återerövrar sedan Bagdad och Mosul.

Japan. I egenskap av ättling till Minamotoklanen låter Tokugawa Ieyasu utropa sig till shogun med ärftlig titel och värdighet. På grund av faderns popularitet vågar han inte öppet skjuta Hideyoshis son Hideyori åt sidan, utan han förser honom med en förnäm hovtitel och installerar honom och hans mor Yodogimi i Osaka. Ieyasu själv förlägger sitt residens till Tokyo, ger upp alla erövringsplaner, för en konsekvent fredspolitik och utvecklar handeln med utlandet. Stora skeppsvarv anläggs och de japanska djonkerna upptar regelbunden trafik på Kina, Annam, Filippinerna, Java, Indien m.fl. Iänder. En år 1600 skeppsbruten engelsk styrman, Will Adams, blir uppskattad rådgivare vid shogunhovet.

Filippinerna. Ett kinesiskt uppror mot det spanska styret slås ner hårdhänt. Kolonialmakten domineras av munkarna, som är mera intresserade av att tvångskristna de infödda än att få i gång handeln. Därför bromsas utvecklingen på öarna upp, särskilt på grund av munkarnas hat till de företagsamma "hedniska" kineserna.

Nordamerika. Fransmännen återupptar kolonisationen i Canada och slår sig ner omkring S:t Lawrenceflodens utlopp.

1604

Europa. England sluter fred med Spanien. Engelska köpmän får tillåtelse att driva handel med alla spanska områden i Europa-de spanska kolonierna i övriga delar av världen förblir dock förbjudet område för alla utlänningar. Varken freden eller Jakob I:s spanskvänliga utrikespolitik är populära i England, och det irreguljära kaparkriget till sjöss fortsätter.
I Nederländerna erövrar den spanske överbefälhavaren, genuesaren Spinola, det envist försvarade Ostende.

Storbritannien. Jakob I utropas till "konung av Storbritannien och Irland". Hans förslag om en realunion mellan England och Skottland mottas av näringspolitiska skäl med stor ovilja i parlamentet, och kungen Iyckas endast genomdriva att skottar som är födda efter hans tronbestigning får engelskt medborgarskap.
Vid ett kyrkomöte på slottet Hampton Court avvisar Jakob I puritanernas kyrkliga krav. Han hatar all religiös fanatism, en reaktion mot hans egen uppfostran i John Knox-kalvinismens dystra tänkesätt.
Den nye ärkebiskopen Bancrof t avskedar ett par hundra puritanska präster.

Habsburgska arvländerna. Då kejsar Rudolf II vill likvidera den protestantiska kyrkan i Ungern uppreser sig adeln och ber turkarna om hjälp. Upprorsmännen väljer Stefan Bocskay till furste av Siebenbürgen.

Frankrike. Ett franskt ostindiskt kompa ni stiftas.

Ryssland. En man som utger sig för att vara Ivan IV:s mördade son Dmitrij rycker in i Ryssland tillsammans med polska "frivilliga". Många kosacker ansluter sig

Sibiriens erövring. De ryska kosackerna anlägger Tomsk.

Kina. Några holländska fartyg dyker upp vid Kanton, men portugisernas intriger och mutor hindrar dem från att upprätta handelsförbindelser med kineserna. Holländarna håller sig då skadeslösa genom sjöröveri i farvattnen utanför Kanton

1605

Storbritannien. En grupp katolska fanatiker planerar att spränga parlamentet i luften när kungen skall öppna det den 5 november ("Krutkonspirationen"). 36 tunnor krut smugglas ner i valven under byggnaden men i sista ögonblicket avslöjas komplotten genom ett anonymt brev. Guy Fawkes, den katolske adelsman som skulle antända krutet, arresteras i parlamentets källare kvällen före öppningsceremonin. Många av de sammansvurna blir avrättade, däribland ledaren Robert Catesby.

Påvekyrkan. Leo Xl blir påve-i 25 dagar. Han efterträds av Paul V av släkten Borghese (1605-1621).

Ryssland. Tsar Boris dör, kanske genom självmord. Hans änka och sonen Fjodor mördas av pöbeln och den falske Dmitrij tågar in i Moskva. Dennes kloka och måttfulla regering vinner folkets gillande och Maria Nagoj, den verklige Dmitrijs mor, avstår från att avslöja bedragaren p.g.a. sitt hat till släkten Godunov. De närmaste åren blir dock en förvirringens tid. Bojarernas försök att återupprätta adelsväldet kolliderar med de livegna böndernas strävan efter frihet.

Japan. För att säkra shogunatets ärftlighet avstår Tokugawa Ieyasu formellt shoguntiteln till sin son Hidedata (1605 -1623), men släpper naturligtvis inte makten. Han begär att guvernören på Filippinerna skall skicka handelsfartyg till Tokyo, men då spanjorerna bara utnyttjar tillfället till att smuggla in förklädda franciskanmunkar, tar Ieyasu på Wiü Adams' inrådan kontakt med holländarna.

Stormoguls rike. Jahangir (1605-1627?) Han är ärlig och välvillig men bryts så småningom ner av sprit- och opiummissbruk. Då Iyckas hans intriganta persiska älsklingshustru Nur Jahan, hennes korrumperade bror Asaf Khan och stormogulens brutale son Khurram skaffa sig ett olycksbringande inflytande över regeringen. Lugnet i landet bevaras dock, eftersom Akbar efterlämnat en stabil statsbildning.

Indonesien. Holländarna driver bort portugiserna från deras stödjepunkt på Amboina i ögruppen Moluckerna.

Australien. Holländaren Willem Jansz upptäcker Australien och seglar längs dess nordkust.

1606

Europa. Rudolf II:s bror Matthias sluter fred med turkarna på kejsarens vägnar. Kejsaren betalar ett krigsskadestånd, men samtidigt går sultanen med på att avstå från den tribut som Ferdinand I lovade erlägga. Siebenbürgen blir en suverän stat. Freden är anmärkningsvärd såtillvida som det är första gången sultanen nedlåter sig till att skriva under en uppgörelse med kejsaren som en jämbördig furste. Detta är symboliskt för Osmanrikets sjunkande stjärna-turkarna utgör inte längre någon fara för Europa. Habsburgska arvländerna. Efter freden med turkarna tvingar Matthias sin bror Rudolf 11 att utnämna honom till ståthållare i Ungern, Mähren och Osterrike. Han försonar sig med den ungerska adeln, som får behålla sina gamla politiska och religiösa rättigheter. Kejsaren stänger in sig på det kungliga slottet i Prag tillsammans med sina astrologer och alkemister (guldmakare). Han blir allt mera dyster till sinnes.

England. Londonkompaniet stiftas för att återupprätta kolonien Virginia i Nordamerika.

Italien. I Venedig blir två präster kastade i fängelse för allvarliga förbrytelser, vilket får påven Paul V att belägga köpmannarepubliken med interdikt (förbud mot gudstjänsthandlingar). Venetianarna svarar med att utvisa jesuiterna och struntar blankt i påvebullan. 1607 blir Paul V tvungen att slå till snöplig reträtt. Detta är sista gången en påve försöker använda interdiktet som bestraffning.

Ryssland. En grupp sammansvurna bojarer mördar den falske Dmitrij och utro par sin ledare Vasilij Sjulskij till tsar Kosackerna vägrar emellertid att erkänna Vasilij IV (160~1610). Under kosack hövdingen Bolotnikov, f.d. galärslav hos turkarna, gör de uppror tillsammans med livegna bönder. Upproret slås ner och Bolotnikov blir avrättad. ifliven polackerna vägrar att erkänna den nya regimen.

Indien. Under sin ledare, gurun Har Govind, får sikherna mer och mer karaktär av krigarorden.
En holländsk flotta blockerar Goa.

Oceanien. Spanjoren Fernandez de Quiros, som söker efter den mystiska sydkontinenten Terra Australis nere i söder, upptäcker Tahiti och Nya Hebriderna. Luis Vaez de Torres, en av hans kaptener, seglar genom det sund mellan Australien och Nya Guinea som nu bär hans namn, Torres sund

1607

Europa. Fredsförhandlingar inleds mellan Spanien och de fria Nederländerna.

England. Ett kungligt påbud förbjuder utlänningar att fiska längs landets kuster utan licens.
Tyskland. Kejsaren förklarar den lutherska riksstaten Donauwörth "i rikets akt", dvs. över hela riket gällande fredlöshet, sedan protestanterna skingrat en katolsk procession i staden.
Polen. Sigismund 111 kuvar definitivt den protestantiska adeln Hans katolska fanatism ger honom öknamnet "jesuitkungen".
Ryssland. Polackerna skickar en ny falsk Dmitrij till Ryssland. Han slår sig ner i den lilla staden Tusjino nära Moskva och härjar vitt omkring i landet med sma polska och ryska rövarband, därav hans namn tjuven från Tusjino. Den förste falske Dmitrijs polskfödda hustru Marina godtar den nye som sin make och flyttar ihop med honom.

Nordamerika. 120 engelska kolonisato rer som skickats ut av Londonkompaniet landstiger i Virginia och grundar Jamestown.

1608

Tyskland. Den katolske hertig Maximilian av Bayern ockuperar Donauwörth med kejsarens tillåtelse och förbjuder protestantiska gudstjänster i staden.
Detta klara brott mot Augsburgfreden leder till att protestanterna i förbittring lämnar årets riksdag, och på ett möte i Anhausen ingår sex sydtyska riksfurstar ett försvarsförbund, den protestantiska unionen, med kurfursten Fredrik av Pfalz som ledare.

Habsburgska arveländerna. Efter nya oroligheter blir kejsar Rudolf tvungen att erkänna sin bror Matthias som suverän härskare i Ungern, Osterrike och Mähren samt tronföljare i Böhmen.

England. Robert Cecil, earl av Salisbury den nye finansministern, (Lord High Treasurer) inför en femprocentig tilläggstull ("impositions") utan att fråga parlamentet.

Manchuerna. Flera stora östmongoliska stammar förenar sig under Nurhachi och antalet "fanor" stiger därmed från fyra till åtta. (Nurhachi indelade sina män i fyra "fanor", gula, vita, röda och blå fanan. Då östmongolerna anslöt sig indelades även de i fyra "fanor": 4 + 4 = 8.)
Nordamerika. Fransmannen Samuel de Champlain grundar Quebec i Canada och de franska kolonisatörerna kommer på vänskaplig fot med Huronindianerna

Sydamerika. Jesuiterna griper makten i Paraguay och upprättar en ren präststat som blir en fristad för indianerna.

1609

Europa. Tsar Vasilij IV ber den svenske kungen om hjälp mot polackerna och överlåter i gengäld Keksholms län tiü Sverige.
Svenskarna besätter Novgorod och sedan de jagat bort de polska friskarorna rycker de in i Moskva tillsammans med tsarens trupper. Därefter förklarar Sigismund 111 Ryssland krig och en polsk här tillfogar svenskarna ett blodigt nederlag.
Den svensk-danska krisen skärps när

Sverige förklarar den polska hamnstaden Riga i blockad. Danmark meddelar att dess flotta kommer att eskortera dansknorska och holländska fartyg till staden.
Genom fransk medling undertecknas ett tolvårigt vapenstillestånd mellan Spanien och de fria Nederländerna, dvs. de sju nordprovinserna eller "de förenade Nederländerna". De södra (belgiska) provinserna kvarstår under spansk överhöghet, Spanska Nederländerna. När kriget upphör tryggas Frankrikes norra gräns.

De förenade Nederländerna. Strax efter freden börjar den inrikespolitiska maktkampen. Morits av Oranien förordar en fast statsbildning i motsats till Oldenbarneveld, som kräver största möjliga frihet för de enskilda provinserna- den spanska centralmakten utgör ett avskräckande exempel för de nederländska storköpmännen. Administrativt sett blir unionen Europas lösligaste statsbildning. Provinsen Holland får en helt dominerande ställning.
Amsterdams Bank grundas och får snart en mycket betydelsefull position som kreditinstitut. Staden Amsterdam är redan centrum för Västeuropas spannmålsimport.
Norra Nederländerna är en betydande sjömakt. Landet har ca 800 större fartyg som seglar ph Medelhavet, samt en fiskeflotta på ca 3 000 fartyg. Varje år seglar 17 fartyg till Ostasien, 15 till Sydamerika och drygt 20 till Ryssland. Också inom östersjöhandeln är provinsernas flotta av stor betydelse.
Professor Hugo Grotius från universitetet i Leiden hävdar i sin berömda bok Mare liberum (Om havets frihet) att alla hav är fria och internationella. Hans senare så epokgörande verk De jure belli ac pacis (Om rätten i krig och fred) av år 1625 blir grunden för den moderna folkrätten .

Tyskland. Hertig Maximilian av Bayern de tre andliga kurfurstarna och biskoparna i Sydtyskland bildar en katolsk liga som motåtgärd mot den protestantiska unionen. Ligan upptar förbindelser med påven, Spanien och Polen.
Brandenburg, Hessen-Kassel och 17 nordtyska riksstäder ansluter sig till den protestantiska unionen. Sachsen iakttar en försiktig neutralitet. Protestanterna söker stöd i England och de fria Nederländerna.
När hertig Johan Vilhelm dör, representerar två protestantiska furstar, kurfursten lohan Sigismund av Brandenburg och greve Wolfgang Wahelm av Pfaa-Neuburg, hans systrars arvsanspråk på hertigdömet Jülich-Kleve, katolicismens sista fäste i Nordtyskland. Kejsaren vill utestänga dem och låter sin ultrakatolske kusin, ärkehertig Leopold av österrike, besätta fästningen 1ülich.

Habsburgska arveländerna. Under påtryckningar från ständerna och av rädsla för sin bror Matthias växande makt utfärdar kejsar Rudolf det s.k. majestärsbrevet, som ger protestanterna fuU religionsfrihet i Böhmen. Bönderna på de kungliga godsen får tiDåtelse att bygga kyrkor och hålla protestantiska gudstjänster.

Spanien. Regeringen utvisar alla morisker från Spanien. Bakom denna brutala behandling står utan tvivel en stark folkopinion buren av bl.a. trosfanatism och rashögfärd. (T.o.m. Cervantes, författaren till Don Quijote, lovordar utvisningarna som "en gudomlig ingivelse, ett heroiskt beslut".) Deportationerna genomförs rått och omänskligt.
Antalet morisker uppskattas till 500 000, men man anser att över hälften Iyckades få stanna i landet-många fick hjälp av sina arbetsgivare.

Japan. Ett holländskt handelskontor grundas i Hirado på Kyoshu.

Nordamerika. Holländska Ostindiska Kompaniet skickar ut engelsmannen Henry Hudson för att finna Nordvästpassagen till Indien. Han upptäcker Hudson Bay (1610) och knyter vänskapliga förbindelser med irokesindianerna.

1610

Europa. Arvstvisten om hertigdömet Jülich-Kleve hotar att utlösa ett europeiskt storkrig. Den franske kungen Henrik IV planerar tillsammans med hertig Karl Emanuel av Savojen att marschera genom Spanska Nederländerna och anfalla Jalich, som hålls besatt av ärkehertig Leopold av österrike. Henrik IV:s plötsliga död lättar spänningen något, men krigsfaran består.
Som bekräftelse på vänskapen mellan de tyska protestanterna och England gifter sig kurfursten Fredrik V av Pfalz med den engelske kungens dotter Elisabet.
Polackerna besegrar tsar Vasilij IV:s här vid Moshaik. Efter tsarens abdikation förläggs en polsk garnison i Moskva

Frankrike. En sinnesförvirrad katolsk fanatiker Francois Ravaillac, sticker ner Henrik IV i Paris. Förlusten av den folkkäre kungen framkallar landssorg och en våldsam förbittring mot jesuiterna, vilkas agitation mot kungens utrikespolitik antas vara bakgrunden tiD mordet. Tronföljaren Ludvig Xlll (1610-1643) är bara nio år gammal Den politiskt okunniga änkedrottningen Maria av Medici åsidosätter Henriks testamente och tar ledningen av förmyndarregeringen. Den nya regimen inleder en ultrakatolsk politik. Frankrikes mäktigaste man för ett antal år blir italienaren Consini, gift med Maria av Medicis f.d. kammarjungfru Leonora Dori.

England. Parlamentet protesterar ursinnigt mot den på administrativ väg införda tilläggstullen, men går dock med på att mot vissa andra medgivanden bevilja kungen ett årligt apanage på 200 000 pund. (The Great Contract).

Skottland. Kung Jakob Iyckas försvaga resbyterianernas makt och införa ett iskopsstyre efter anglikanskt mönster.

Italien. För första gången används kikaren till astronomiska observationer av fysikern Galileo Galilei, som storhertigen av Toscana, Cosimo 11 av Medici, därefter kaDar tiD hovet i Florens. Galileis försvar för Kopernicus heliocentriska världsbild gör att han råkar i konflikt med inkvisitionen, som anser det vara absurt och stridande mot Bibeln att jorden skulle röra sig omkring solen (1615, 1632).

Ryssland. Efter nederlaget vid Moshaik tvingar bojarerna Vasilij IV att abdikera och gå i kloster. De erbjuder den polske kungens son Vladislav tsartronen på villkor att han övergår till den ortodoxa kyrkan, respekterar bojarernas privilegier, bibehåller livegenskapen och överlåter den verkliga makten till duman (adelsparlamentet). Den falske Dmitrij (nr 2) från Tusjino mördas.

Kina. Efter Matteo Riccis död övertas hans ställning vid det kejserliga hovet av den tyske jesuiten Johann Adam Schall Som blir chef för 9>Keiserliga Astronomidepartementet99. Åtskilliga ministrar, eunucker och haremsdamer går över till kristendomen, och 1632 håller Schall t.o.m mässa i själva kejsarpalatset. JeSuiterna klär sig som konfucianska lärda; de undviker klokt nog att stämpla kineSernas dyrkan av sina förfäder som hednisk och accepterar den som en borgerlig, icke-religiös sedvänja.

Japan. Japanska djonker börjar segla över Stilla havet till Mexico.

Södra Indien. Bijapur lägger under sig grannsultanatet Bidar.

Indonesien. Holländarna driver ut portugiserna från lava och tillsätter en guvernör på ön. Ett fort anläggs nära Djakarta (1611, från 1619 kallat Batavia). Nordaunerika. Lord Delaware blir engelsk guvernör i Virginia. Efter hans hemresa 1611 styr Sir Thomas Dale den nya kolonien med järnhand.

1611

Europa. Den franska förmyndarregeringen bryter med Henrik IV:s tidigare utrikespolitik och närmar sig Spanien.

Kalmarkriget. En konflikt om överhögheten över de primitiva nomadstammarna i Lappmarken leder till nytt krig mellan Sverige och Danmark-Norge.

Sverige. Vid Karl IX:s död 30 oktober bestiger hans son Gustav II Adolf (1611 -1632) tronen mitt under brinnande krig. Han blir den störste kungen i Sveriges historia.

Frankrike. Hertigen av Sully, Henrik IV:s ledande minister, lämnar regeringen. Hugenotterna får bekräftelse på ediktet i Nantes (se 1598).

Irland. Engelska och skotska nybyggare skickas till Ulster.

Habsburgska arvländerna. Kejsar Rudolf II råkar i öppen konflikt med sin bror Matthias. Kejsaren är den svagare och blir tvungen att överlåta makten i Böhmen till Matthias. Själv behåller han bara kejsartiteln och slottet i Prag.

Ryssland. Den polske kungen vägrar att låta sin son Vladislav mottaga tsartronen på bojarernas villkor. Allt är kaos. Den förste falske Dmitrijs hustru Marina låter utropa sin son med den andre falske Dmitrij till tsar, och nu uppträder också en tredje falsk Dmitrij. I Novgorod utropar den svenske härföraren de la Gardie en svensk prins, Karl Filip, till tsar.

1612

Kalmarkriget Kristian IV erövrar städerna Skara och Jönköping samt den viktiga fästningen JIvsborg men en dansk framstöt norrut från Kalmar slås tillbaka. Svenskarna härjar Skåne. Norska bönder från Gudbrandsdalen hugger ner en skotsk legostyrka under överste Sinclair. Genom engelsk medling inleds fredsförhandlingar i november.

England. När earlen av Salisbury dor blir den unge och politiskt okunnige George Villiers (senare hertig av Buckingham) kungens främste minister. Hans närmaste man, Sir Francis Baeon, visar sig vara bättre som vetenskapsman än som statsman (avsatt för mutförsök 1621).

Tyskland. Rudolf II dör som sinnessjuk enstöring i Prag och kurfurstarna väljer hans bror Matthias (1612-1619) till kejsare.

Ryssland. Kosma Minin, en slaktare från Niznij Novgorod, och furst Posjarskij uppbådar en folkhär mot polackerna De moderata kosackerna ansluter sig till dem.

Mellersta östern. Turkiet och Persien sluter fred.

Japan. Ursinnig över de spanska franciskanmunkarnas provocerande uppträdande utfärdar Tokugawa leyasu ett ovilDkorligt föroud mot kristendomen. Alla länsfurstar beordras skicka samtliga missionärer i sina distrikt till Nagasaki, varifrån de förs bort på europeiska fartyg. Ordern blir denna gång åtlydd överallt utom i Osaka, där jesuiterna har skaffat sig stort inflytande över den unge Hideyori och hans mor. I Kyoto river man ner fransciskanernas kyrkor och hus.

Indien. Brittiska ostindienfarare förstör en portugisisk flotta. Stormogulen ger engelsmännen tillåtelse att upprätta en handelsstation i Surat, västkustens största och viktigaste hamnstad.

Nordamerika. Grunden läggs till tobaksodlingen i Virginia. Ett holländskt bolag börjar fånga val vid Grönland.

1613

Kalmarkriget. Danmark-Norge och Sierige undertecknar freden i Knäred. Den svenske kungen avstår från sina ansprak på Lappmarken och måste betala ett Stort krigsskadestånd .

Tyskland. Arvstvisten om Julich-Kleve skärps när greven av Pfalz-Neuburg

övergår till katolicismen och den lutherske kurfursten av Brandenburg blir kalvinist.
Ryssland. Efter hårda strider kapitulerar den polska garnisonen i Moskva till den nationella foDkhären. En ständerförsamling väljer den unge Mikael Romanov (1613-1645) uU tsar. Därmed bestiger huset Romanov Rysslands tron.
Främre Orlenten. Holländarna får tillstånd av sultanen att driva handel med Levanten på samma villkor som engelsmännen, nämligen mot 3 % tuDavgift.
Japan. En samurajriddare påbörjar en sju år lång världsomsegling över Stilla havet till Mexico, runt Kap Horn uU Spanien och Rom, och därifrån söder om Afrika och tvärs över Indiska oceanen hem till Japan.
En engelsk handelsstation upprättas i Hirado men läggs ner redan 1623.

Nordamerika. En holländsk expedition ledd av köpmännen Christianson och Block anlägger en stödjepunkt på ön Manhattan.

1614

Europa. Sverige, Norra Nederländerna och Lübeck ingår ett förbund riktat mot Danmark-Norges herravälde över Ostersjön.

Tyskland. Förlikningen i Xanten gör slut på den farliga arvstvisten om Jülich-Kleve. Jülich och Berg tillfaller Pfalz-Neuburg och Brandenburg får Ravensberg, Mark och Kleve.

Frankrike. Regeringen inkallar generalständerna (sista gången före 1789) för att tillmötesgå oppositionens krav. På mötet uppträder den unge biskopen av Lucon, Armand Jean du Plessis de Richelieu, för första gången offentligt.

England. Nya våldsamma sammanstötningar uppstår meDan kungen och parIamentet på grund av impositions (tillläggstullarna). Parlamentet upplöses utan att ha beslutat någonting alls, och för första gången i dess historia har det hörts bifallsrop och hyssjanden i underhuset.

Indonesien. Jan Coen kommer till Ostasien som generalguvernör för Holländska Ostindiska Kompaniet. Hans mål är att skapa ett mäktigt kolonialrike och hänsynslöst jaga bort alla medtävlare. Holländarnas högkvarter flyttas från Moluckerna till Java. Inom loppet av några få år vinner Jan Coen åt holländarna en dominerande ställning i indiska farvatten.

Nordamerika. lohn Smith från Virginia kartlägger New Englands kust. Området Iyder under det 1606 grundade Plymouth Company.

1615

Europa. Det spansk-franska närmandet understryks med ett dubbelbröllop. Ludvig Xlll gifter sig med Anna av Dsterrike, dotter till den spanske kungen, och samtidigt håller hans syster Isabella bröllop med Spaniens tronföljare Filip (IV). idiktenskapen avtalades 1612.

Japan. Tokugawa leyasu råkar i öppen konflikt med Toyotomi Hideyori, som i Osaka omger sig med jesuiter, avsatta provinsfurstar och missnöjda herrelösa samurajriddare. Ieyasu befaller sin gamle väns son att flytta till ett mera avsides liggande residens, och då kravet avvisas, tar han efter två belägringar det starkt befästa Osaka med storm. Hideyori begår harakiri.
Efter striden vid Osaka råder-bortsett från två betydelselösa statskuppsförsök 1651-52 och ett aino-uppror 1669-70 - inre och yttre fred under de foljande 250 åren.

1616

Danmark-Norge. Ett ostindiskt handelsbolag grundas med Kristian IV som storintressent och med monopol på den danska handeln med Indien, Kina och Japan.

Västafrika. Portugisen Gaspard Boccaro utforskar som förste europe Afrikas inre. Han färdas från Zambezis övre lopp till Kilwa ute vid kusten.

Mellersta östern. Kriget mellan Turkiet och Persien bryter ut på nytt.

Manchuerna. Nurhachi ger sitt rike namnet Manchu och antar själv titeln "Kin Khan" för att ange att hans folk härstammar från kin-tunguserna. Dessutom tar han efternamnet Aisin Giorin (Gyllene Stammen). Hans politiska mål är att erövra Kina.

Japan. Tokugawa Ieyasu dör. Hans politiska testamente "De hundra lagarna" innehåller reglerna för Japans kultur fram till den europeiska civilisationens intåg, dess medeltida sedvänjor, geishor, riddarstånd m.m.

Oceanien. Holländaren Wdlem Schouten upptäcker Bismarcköarna.

Sydamerika. Holländaren Schouten seglar runt kontinentens sydspets som han ger namnet Kap Horn.

1617

Europa. Ryssland sluter i Stolbova fred med Sverige som får praktiskt taget a]lt land runt Finska viken. I gengäld utrymmer svenskarna Novgorod.

Frankrike. Genom en palatsrevolution störtar den 16-årige Ludvig XIII fornundarregeringen som systematiskt hållit honom utanför regeringsarbetet. Italienaren Concini mördas på öppen gata och hans hustru Leonora Dori anklagas for häxeri och bränns .2inkedrottningen Maria av Medici blir förvisad till Blois. Regeringsmakten kommer i händerna på kungens förtrogne, hertigen av Luynes (Charles d'Albert). Systemskiftet medför dock ingen utrikespolitisk kursändring- landet håller fast vid den katolska linjen.
Jesuiterna får rätt att bedriva skolundervisning.

Habsburgska arveländerna. Kejsar Matthias tillsätter ett rent katolskt ståthållarråd i Böhmen.

Turkiet. Osman 11 regerar (1617-1622).

Japan. Tokugawa Hidetada undertrycker kristendomen allt hårdare. Dess anhängare blir torterade och avrättade, och japaner som har förbindelse med europeiska missionärer blir levande brända. Detta bör dock inte ses som ett utslag av intolerans och främlingshat. Egentliga religionsförföljelser är fakuskt okända i Japan, men de nationella ledarna vill inte tolerera en lära som ålägger sina anhängare att i första hand Iyda en fientlig utländsk myndighet. Många kristna japaner visar heroisk ståndaktighet, och jesuiter och munkar rentav tävlar i dödsförakt, men deras tapperhet tvingar bara de japanska myndigheterna att fara fram med ännu större skoningslöshet.

Sydamerika. Sir Walter Raleigh släpps ut ur fängelset för att söka efter det guldrika sagolandet Eldorado vid Orinoccofloden. Då hans män mot den engelska regeringens uttryckliga order anfaller en spansk by, blir Raleigh avrättad efter hemkomsten 1618 (i verkligheten för delaktighet i komplotten 1603).

1618

Trettioåriga kriget. När det kejserliga ståthållarrådet i Prag öppet åsidosätter majestätsbrevet av 1609 tränger en upphetsad folkmassa med greve Matthias Thurn i spetsen in i kungaborgen Hradcany och kastar de ultrakatolska rådsmedlemmarna laroslav av Martinitz och VilheDn Slavata ut genom fönstren och ner i vallgraven (fönsterutkastningen i Prag).
Våldsdådet blir signal till revolution i Böhmen-och storkrig i Europa.

Det tjeckiska folkets stora massa står samlad bakom upproret som breder ut sig till Mähren, Lausitz och Schlesien. En provisorisk regering tillsätts och trupperna ställs under greve Thurns befäl.
Från utlandet får tjeckerna föga hjälp. Den protestantiska unionen nöjer sig med att uttala sin sympati. Bara hertigen av Savojen skickar en liten truppstyrka under Ernst von Mansfeld, som tillsammans med greve Thurn driver tillbaka de kejserliga styrkorna.

De fria Nederländerna. Ett kyrkomöte i Dordrecht (1618-1619) gör den stränga kalvinismen till statsreligion. Detta är slutet på en långvarig kamp inom kyrkan mellan en frisinnad humanistisk riktning, arminianismen (efter professor Arminius) och den dogmbundna, trångsynta, och äkta kalvinska linjen, gomarismen (efter professor Gomarus). Morits av Oranien ansluter sig till gomaristerna, som mest består av småborgare och bönder, medan Oldenbarneveld står i spetsen för arminianismen, som räknar sina anhängare bland de intellektuella och städernas välmående köpmannasläkter.

Tyskland. Efter den sinnessvage hertig Albrekts död går Preussen (officiellt ett polskt län) i arv till kurfursten av Brandenburg.

Spanien. Filip 111 tvingas avskeda sin hatade förste minister, hertigen av Lerma som hänsynslöst utnyttjat sin ställning för personlig vinning och trots landets stora fattigdom blivit mångmiljonär.

Italien. I Venedig avslöjas en sammansvärjning ledd av det spanska sändebudet Bedmar, för att lägga republiken under spansk överhöghet.

Mellersta Ostern. Den turkiske sultanen sluter fred med Persien och återlämnar Georgien och Azerbajdzjan.

1619

Trettioåriga kriget. Hertig Maximilian av Bayern och den katolska ligan ställer sig på kejsarens sida mot upprorsmakarna. Ligans arme står under befäl av en av tidens mest framstående generaler, nederländaren lohan Tserclaes Tilly, som lärt sig krigskonsten hos Alessandro Farnese.
Efter kejsar Matthias död väljer tjeckerna kurfurst Fredrik V av Pfaa (XXvinterkungen") till kung i Böhmen. Då förenar sig den lutherske kurfursten Johan Georg av Sachsen med katolikerna mot Fredrik, den kalvinistiske kurfursten av Pfalz.
Furst Bethlen Gabor av Siebenbürgen, också kalvinist, tar tjeckernas parti och marscherar in i Ungem.

Tyskland. Kejsar Matthias dör och kurfurstarna väljer hans ultrakatolske kusin ärkehertig Ferdinand av Steiermark till kejsare. Ferdinand 11(1619-1637) är en godmodig men viljesvag natur och starkt beroende av sina jesuitiska rådgivare.

Habsburgska arvländerna. Här efterträder Ferdinand av Steiermark automatiskt sin kusin Matthias. Pfalzkurfurstens kungadöme i Böhmen blir bara ett kort mellanspel.

Frankrike. En adelskupp under ledning av den gamle hertigen av Epernon befriar änkedrottningen Maria av Medici ur hennes förvisning i Blois. Åtskilliga stormän, bland dem många hugenotter, ansluter sig till upproret.

De fria Nederländerna. Sedan arminianismen blivit officiellt fördömd later Morits av Oranien avrätta sin motståndare Oldenbarneveld efter en olaglig förrä de riprocess .

Kina. Manchuerna erövrar Liaodaien efter att ha slagit en försvarande kinesisk här.

Indonesien. Sedan öppen strid utbrutit mellan holländska och engelska fartyg sluter styrelserna för de båda ländernas ostindiska kompanier avtal om ett tjugoårigt samarbete i Ostasien. Jan Coen saboterar emellertid överenskommelsen och slitningarna fortsätter.

Nordamerika. De första negerslax arna importeras till tobaksplantagerna i Virgirua.

1620

Trettioåriga kriget Den katolska ligans här marscherar genom Osterrike in i Böhmen. Pfalzkurfurstens general Christian av Anholt förmår inte bjuda Tilly allvarligt motstånd och i november lider tjeckerna ett nederlag vid Vita Berget utanför Prag. Upproren i Lausitz och Schlesien slås ned av den lutherske kurfursten av Sachsen. Kejserliga trupper återställer lugnet i Ungern.
Hertig Maximilian av Bajern vill fortsätta kriget med Pfalz i hopp om att vinna den pfalziska kurfurstevärdigheten. General Spinola ockuperar Rhenpfalz med spanska styrkor från Nederländerna. Kurfurst Fredrik har endast med tvekan givit efter för sin maktlystna engelska gemål och tagit emot Böhmens krona. Han måste nu söka sin tillflykt i de fria Nederländerna.
Parlamentet i England begär ingripande i kriget till förmån för kungens svärson, men awisas av den ännu spanskvänlige Jakob I med motiveringen att utrikespolitiken ligger helt inom det kungliga maktområdet.
De danska och svenska kungarna möts till resultatlösa förhandlingar i Halmstad.
Spanska trupper besätter den schweiziska alpdalen Valtellina för att säkra förbindelserna mellan Milano och det habsburgska Tyrolen.
I Rhenpfalz inför den spanske generalen Spinola en praxis som sedan blir gängse under hela trettioåriga kriget: att låta befolkningen i ett ockuperat område försörja trupperna.

Frankrike. De kungliga trupperna slår fullständigt ner upproret. Regeringen går dock varligt fram och Ludvig XIII försonar sig med sin mor, Maria av Medici, som återvänder till hovet i Paris.

Kina. Kuang-tsung dör efter en månads regering och efterträds av sin 16-årige son Hsi-tsung (162~1627). Den unge kejsaren är bara intresserad av snickeri och överlåter makten åt eunucken Wei Chung-hsien. Runt om i provinserna bygger Wei prakttempel till sin egen ära medan tiotusentals kineser blir hemlösa genom de återkommande flodöversvämningarna därför att regeringen inte har råd att reparera flodbankarna. Det ena folkliga upproret följer efter det andra.

Indien. En dansk-norsk flotta kommer till Indien och tar staden Trankebar på Koromandel-kusten i besittning. DanmarkNorge blir därmed den första europeiska makt efter Portugal som skaffar sig en permanent koloni på det indiska fastlandet. Vid Trankebar byggs fortet Dansborg.

Nordamerika. Det berömda emigrantfartyget Mayflower seglar från Plymouth till Nev England med 102 engelska puritaner (The Pilgrim Fathers), som grundar Massachusetts. Ursprungligen kommer utvandrarna från en engelsk puritankoloni vid Leiden i Holland.

1621

Trettioåriga kriget. Kejsaren förklarar kurfursten Fredrik av Pfalz "i rikets akt".
Ernst von Mansfeld förflyttar sin lilla här till Pf aa. Två andra tyska furstar, markgreven Fredrik av Baden-Durlach och danske kungens 22-årige systerson, hertig Christian av Braunschweig, kämpar med svaga och odisciplinerade styrkor mot katolikerna vid Rhen. Hertig Christian frestar Iyckan bara av ridderlig tillgivenhet för sin sköna engelska kusin, kurfurstinnan Elisabeth av Pfalz.
Kejsaren underkuvar Mähren.
Sedan vapenvilan löpt ut återupptar Spanien kriget i Nederländerna.
Stora danska truppstyrkor dras samman i Holstein. Morits av Oranien kräver att Kristian IV skall hejda katolicismens offensiv. Regeringen i Köpenhamn meddelar Spanien att Danmark-Norge kommer att förklara krig om Spinolas spanska trupper marscherar in i HessenKassel.
Krig utbryter mellan Sverige och Polen och Gustav 11 Adolf erövrar Riga.

Habsburgska arvländerna. Böhmens nederlag blir en katastrof för landet. Författningen ändras i totalitär riktning och protestanternas religionsfrihet upphävs. AU jord som tillhör deltagarna i upproret blir konfiskerad. 60 % av Böhmens jord berörs, vilket betyder ruin för den tjeckiska adeln. 150 000 adelsmän lämnar landet. Den kejserliga statskassan får dock inte mycket ut av konfiskationerna -pengarna stannar i fickorna på spekulanter och trolösa officerare. Bland dem som tjänar förmögenheter på detta är trettioåriga krigets berömde general Albrecht von Wallenstein, som på detta sätt blir Böhmens störste jordägare.
Jesuiterna får hand om universitetet i Prag.

Nederländerna. Det återupptagna kriget dämpar de religiösa lidelserna och stärker huset Oraniens ställning. Västindiska Kompaniet grundas, inte för att driva handel utan för att föra kaparkrig på de spanska och portugisiska sjövägarna till Amerika.

Frankrike. När regeringen vill rekatolicera Navarra reser sig hugenotterna där. På öppna fältet visar sig regeringstrupperna överlägsna, men de Iyckas inte inta fästningarna Montpellier och Montauban
Sedan hertigen av Luynes dött blir Sillery regeringschef.

Spanien. Filip IV (1621-1665) är 16 år gammal, intelligentare än sin far, men lika ansvarslös och viljesvag. Han låter greven av Olivares styra landet. Denne ar en hårdhänt men dugande statsman. Han bär huvudansvaret för det nya kriget i Nederländerna .

Påvekyrkan. Cregorius XV blir påve (1621-1623), en svag gammal man som domineras av sin duglige brorson Ludovico Ludovisi. Gregorius instiftar den berömd a missionsorden "Congregatio de propaganda fide" (1622). Dess främsta uppgift blir att återföra vilseförda protestanter under moderkyrkans vingar.

1622

Trettioåriga kriget. Ernst von Mansfeld besegrar Tilly vid Wiesloch, men för öv rigt är de katolska vapnen överlägsna. Tilly besegrar markgreven av Baden vid Wimpfen och sedan hertigen av Braunschweig vid Höchst. Med 6 000 man slår sig Mansfeld genom Spanska Nederländema fram till de fria Nederländerna.
Krigslyckan sviker även Morits av Oranien och hans popularitet minskar genom motgångarna. Ett försök att överrumpla spanjorerna i Antwerpen misslyckas totalt.
Kejsar Ferdinand sluter fred med Bethlen Gabor av Siebenbürgen.

Frankrike. En fredsöverenskommelse i Montpellier gör slut på hugenotternas uppror i Navarra Regeringen bekräftar ediktet i Nantes med undantag för bestämmelsen om säkerhetsplatserna (se 1598), av vilka endast Montauban och La Rochelle i framtiden får vara befästa.

England. En katastrofal minskning av klädesexporten leder till att en permanent handelsmyndighet upprättas (senare = Board of Trade).

Turkiet. Osman II blir mördad under ett soldatmyteri. Det är första sultanmordet i osmanernas historia. Därefter tvingar janitscharerna (värvade elitsoldater, kärnan i den osmanska armen) Osman Il:s sinnessjuke farbror Mustafa att anta sultantiteln. (1622-1623.)
Kina. Den hemliga Vita Lotus-orden drar samman en väldig arme på Shantunghalvön och därifrån breder upproret ut sig till Honan och Shenshi.

Portugiserna slår tillbaka en holländsk flottattack mot Macao.

Japan. Tokugawa Iyemitsu shogun (1622 -1651). Under hans regering fullbordas den gamla feodalstatens förvandling till en enhetsstat och samtidigt stabiliseras ståndssamhället. Det förnämsta ståndet är hovadeln (kuge) hos kejsaren i Kyoto, men det mest inflytelserika är länsadeln (daimyo) från vilken guvernörer och ministrar rekryteras och som är arbetsgivare för den icke jordägande lågadeln och soldatklassen (samurai). Det enkla folket (heimin) indelas i tre stånd. Störst socialt anseende har bönderna, vilkas naturaavgifter, särskilt i form av ris, utgör grunden för länsadelns rikedom. Sedan följer hantverkarna och sist köpmännen. Längst ner på rangskalan finns ett slags paria (eto).
KeXsaren (tenno) är formellt statsöverhuvud, men hans gudomlighet förbjuder honom att befatta sig med jordiska ting, som han därför överlåter till en kronfältherre (shogun). Dennes makt bygger på väldiga jordegendomar-ca en tredjedel av landets jord-hans beskattningsrätt och daimyoernas vasallförhållande. Kejsaren utför bara vissa rituella handlingar och är ekonomiskt beroende av shogunerna, som f.ö. håller det kejserliga hovet i Kyoto mycket kort när det gäller utgifter.
De 263 daimyoerna kontrolleras omsorgsfullt. De får inte syssla med utrikeshandel och är i praktiken bara guvernörer i sina län. En daimyos hustru och närmaste anhöriga måste bo i Tokyo (som shogunens gisslan) och själv måste daimyon regelbundet besöka huvudstaden.
På detta sätt Iyckas huset Tokugawa så småningom göra de siälvmedvetna och krigiska stormännen till en osjälvständig hovadel (liksom senare Ludvig XIV i Frankrike).
De 400 000 samurajfamiljerna är ekonomiskt beroende av daimyoerna och lever i blygsamma omständigheter, men ändå överträffar de snart sina herrar i kultur och bildning, och därför blir det också från dem som förnyelsen så småningom kommer.

Ostasien. Den holländske guvernören på Moluckerna låter fängsla och avrätta engelsmännen i Amboina för en uppdiktad sammansvärjning (Amboinamordet). I Storbritannien väcker den cyniska massakern stor förbittring, och avtalet meDan det engelska och det nederländska ostindiska kompaniet upphävs. Engelsmännen utrymmer sina handelsstationer på Java och i Burma, Siam och Japan.

1623

Trettioåriga kriget. Tilly rycker fram i Westfalen och går i vinterkvarter i Hessen. En katolsk biskop installeras i Osnabrück. De nordtyska furstarna blir mycket oroade över utvecklingen.
Frankrike, England och Norra Nederländerna ingår ett förbund riktat mot kejsaren.
Bakom Frankrikes omsvängning står den franska politikens nya stjärna, Maria av Medicis gunstling kardinal Richelieu. Englands kursändring är en följd av det misslyckade statsbesök som tronföljaren Karl och hertigen av Buckingham gjort i Spanien. Jakob I ville ha sin son gift med en spansk prinsessa, men regeringen i Madrid ställde helt orimliga krav-alla engelska lagar riktade mot katoliker skulle upphävas och den blivande drottningen skulle få uppfostra sina barn katolskt.
Eftersom Richelieu hindras av opposition inom landet tar den engelska diplomatin ledningen i protestanternas allians. Man riktar i synnerhet uppmärksamheten mot den dansk-norske kungen Kristian IV, som är bror till den engelska drottningen Anne.

Tyskland. En furstedag i Regensburg överlåter den pfalziska kurfurstetiteln till hertig Maximilian av Bajern, men bara som personlig, inte ärftlig värdighet. Maximilian får dessutom Pfalz som pant för sitt tillgodohavande hos kejsaren.

Påvekyrkan. Urban Vlil blir påve (1623 -1644).

Turkiet. Den omöjlige Mustafa blir avsatt och Ahmed I:s 12-årige son Murad IV (1623-1640) utropas till sultan. Regeringen övertas av hans kloka och myndiga mor, grekinnan Koezem.

Kina. Eher den misslyckade aktionen mot Macao slår sig holländarna ner på det herrelösa Formosa, som är ett tillhåll för japanska pirater. De kör bort japanerna från ön och bygger fästningen jrceland.

Japan. Tokugawa Iyemitsu avlägger besök hos kejsaren i Kyoto. Det blir sista gången på 200 år som en shogun besöker kejsaren.

1624

Trettioåriga kriget. De militära operationerna i Tyskland ser ut att ha avstannat - inga stridsdugliga trupper bjuder längre motstånd mot kejsaren och ligan.
Den politiska aktiviteten är däremot ytterst livlig. Både kardinal Richelieu och Jakob I arbetar energiskt på att övertala Sverige och Danmark-Norge till väpnad intervention. Kristian IV är ganska villig, medan Gustav II Adolf ställer omfattande villkor för ett svenskt deltagande. Omsesidig misstro mellan de nordiska kungarna lägger hinder i vägen för ett samarbete.
I Nederländerna börjar den spanske generalen Spinola belägra Breda, Morits av Oraniens viktigaste fästning.
Franska hjälptrupper fördriver en påvlig styrka, som avlöst den spanska ockupationsarmen, från den schweiziska alpdalen Va lte ll in a .

Frankrike. Silkry träder tillbaka som förste minister, och redan i augusti ersätts hans obetydlige efterträdare La Vieuville av den 39-årige kardinal Richelieu. Därmed har Frankrike äntligen fått en ledare som har begåvning och karaktärsstyrka nog att föra Henrik IV:s politiska arv vidare. Richelieu blir det franska enväldets verklige grundläggare.

England. Jakob I tillåter parlamentet att debattera utrikespolitiken. Det är en åldrad och trött monark som äntligen försöker sig på att samarbeta med sitt parlament.

Iapan. Alla spanjorer utvisas och förbindelserna med Filippinerna avbryts.

Sydamerika. Holländarna erövrar Bahia i Brasilien, men staden blir tvungen att kapitulera för en spansk flotta 1625.

1625

Trettioåriga kriget. Danmark-Norge ingriper i kriget. Kristian IV går över Elbe och besätter fästningarna längs Wesers östra strand. Den nedersachsiska kretsen har beslutat ställa en här till hans förfogande. Också Ernst von Mansfeld, hertig Christian och markgreven av Baden ställer sina trupper under den dansknorske kungens befäl. Tilly går tiU motoffensiv, och först sedan Kristian IV lämnat sjuksängen efter en ridolycka Iyckas man hejda katolikerna.
Den böhmiske adelsmannen och markspekulanten Albrecht von Wallenstein erbjuder sig att på egen bekostnad ställa en här till kejsarens förfogande mot löfte om ersättning senare. Ferdinand II accepterar erbjudandet för att kunna frigöra sig från beroendet av den katolska ligan och kurfurst Maximilian. Han utnämner Wallenstein till hertig av Friedland och ger honom befälet över alla kejserliga styrkor.
WaUenstein slår sig ner i de sekulariserade biskopsstiften (dvs. överförda till världsliga makthavare) Magdeburg och Halberstadt och organiserar där sin här.
I Nederländerna kapitulerar fästningen Breda för spanjorerna. Strax innan har Morits av Oranien dött och avlösts av sin bror Fredrik Henrik som ståthållare och överbefälhavare. Denne har större politisk begåvning och en annan kulturell bakgrund än Morits och Iyckas därför bättre med att jämka ihop holländarnas motstridiga åsikter.
England går i krig med Spanien. Lord Wimbledon leder ett misslyckat flottangrepp på Cadiz.

Frankrike. Hugenotterna reser sig åter under hertigarna av Rohan och Soubise.

England. Karl I (1625-1649) gifter sig omedelbart efter sin kröning med den franske kungens syster Henriette Marie. Den katolska drottningen väcker parlamentets förbittring.

Kina. Manchuerna invaderar Liao-tunghalvön, Nurhachi gör Mukden till sin huvudstad.

Västindien. Fransmännen annekterar ön S:t Christopher.

1626

Trettioåriga kriget. Kristian IV låter hertig Johan Ernst av Sachsen-Weimar besätta Osnabrück och skickar Ernst von Mansfeld genom Brandenburg för att förena sig med furst Bethlen Gabor av Siebenbürgen i Schlesien. På vägen dit blir Mansfeld slagen av Wallenstein vid Dessau och den svekfulle Gabor försonar sig åter med kejsaren.
I augusti blir Kristian tvungen att hejda sin framryckning i Thüringen och slå till reträtt. Tilly följer efter honom, och vid Lutter am Barenberge blir Kristian besegrad. De katolska trupperna besätter större delen av Braunschweig och Verden. Alla nordtyska furstendömen utom Mecklenburg avfaller från Kristian IV.
Hugenotternas uppror tvingar kardinal Richelieu att kalla hem ockupationsstyrkan från den schweiziska alpdalen Valtellina. Detta frigör spanska trupper för den nederländska krigsskådeplatsen.

Habsburgska arvländerna. Kejsarens ryttargeneral Pappenheim och hans "pappenheimare" (jfr uttrycket "känna sina pappenheimare", ett citat ur Schillers "Wallensteins död") slår ner ett våldsamt bondeuppror i österrike, lett av bonden Stefan Fadinger och en okänd man, kallad "studenten".

Italien. Kristenhetens största kyrka, Peterskyrkan (påbörjad 1506), invigs i Rom.

Östafrika. Den första franska kolonin anläggs på Madagaskar. På ön bor övervägande primitiva stammar.

Kina. Manchukhanen Nurhachi stupar under ett angrepp mot kinesiska muren. Hans son Abakai (1626-1643) fortsätter rastlöst faderns erövringspolitik. Manchuernas välde sträcker sig nu från Amurfloden ner till kinesiska muren. Det kinesiska försvaret förlamas av den tomma statskassan, flera uppror, mandarinernas bedrägerier och kejsarens vanvettiga slöseri.

Sydamerika. Fransmännen slår sig ner på ön Cayenne (Djävulsön) utanför Guayana.

Nordamerika. Holländaren Peter Minuit köper Manhattan av indianerna för 60 gulden (ca 80 kronor) och grundar Nya Amsterdam (senare New York).

1627

Trettioåriga kriget. Tilly bryter igenom den danska försvarslinjen vid Elbe och rycker in i Lauenburg. Wallenstein marscherar från Schlesien genom Brandenburg, skingrar Kristian IV:s östarme under markgreven Fredrik av Baden och hertig Bernhard av Sachsen-Weimar, och förenar sig med Tilly. Därefter fortsatter den katolska offensiven upp genom Holstein och Schlesvig. Fästningen Breitenburg och staden Rendsborg faller efter tappert motstånd, och Wallenstein besätter Jylland upp till Limfjorden. I oktober kapitulerar det kungliga rytteriet vid Aalborg
I Nederländerna intar Fredrik Henrik av Oranien den viktiga spanska fästningen Grol.

Europa. Det regerande furstehuset i Mantua dör ut med Vincenzo Gonzaga, och kejserliga och spanska trupper besätter det italienska furstendömet för att hindra att det tillfaller den franske arvingen Charles de Nevers.
När franska regeringstrupper under kardinal Richelieus personliga ledning innesluter hugenotternas huvudort La Rochelle, ingriper England i konflikten. Hertigen av Buckingham besätter med en expeditionskår ön Re utanför La Rochelle.

Kina. Ssu-rsung (1627-1644), bror till Hsi-tsung. Han låter genast halshugga eunucken Wei Chung-hsien och hans kvinnliga hantlangare Kot-shih, men trots hans goda avsikter växer svårigheterna honom snart över huvudet. Manchuerna trycker på norrifrån och i den ena provinsen efter den andra flammar upproren upp på grund av hungersnöden och den ekonomiska krisen.

Stormoguls rike. Jahangir dör. Khurram låter mörda sin unge bror Shahryar och bestiger tronen under namnet Shah lahan (1628-1658). Han tar genast upp kampen mot de islamiska sultanaten i Dekkan och under hans regering uppnår riket sin högsta politiska och kulturella blomstring.

Nordamerika. Massachusettskolonin, som ursprungligen byggt på ekonomisk gemenskap, går över till privat ägande. Mängder av puritanska emigranter strömmar till kolonin.

1628

Trettioåriga kriget. Efter segrarna i Nordtyskland har kejsaren fanatiska planer på att tillskansa sig herraväldet över Östersjön. Han utnämner Wallenstein till "amiral över det baltiska havet" och förlänar honom Mecklenburg, som fråntas den rättmätige hertigen p.g.a. dennes trohet mot Danmark-Norge.
Kejsarens planer väcker allvarlig oro i Sverige och Norra Nederländerna, och när Wallensteins general Georg Arnim innesluter Stralsund kommer svenska och danska trupper till undsättning. En dansk-norsk eskader tvingar Wallenstein att häva belägringen och förstör dessutom den flotta han håller på att samla i Wismar.
Den holländske amiralen Piet Hein erövrar hela den spanska silverflottan (silverflottan förde silver från Sydamerika). En stor fransk här marscherar in i Norditalien för att hävda Charles de Nevers anspråk på Mantua.

Europa. Sedan den engelska flottan gjort flera misslyckade försök att undsätta La Rochelle, kapitulerar staden i oktober till de franska regeringstrupperna Nästan hela garnisonen har fallit under det hjältemodiga försvaret.

Tyskland. Maximilian av Bayerns kurfurstetitel görs ärftlig.

Frankrike. Skatt införs på brännvin.

England. Hertigen av Buckingham mördas av en personlig ovän, Sir lohn Felton. Oppositionsledaren i underhuset, Thomas Wentworth (senare earl av Strafford), träder i kungens tjänst.
Parlamentet antar Petition of Right, som fastslår att kungen inte utan parlamentets godkännande får utskriva skatter eller tvångslån, företa godtyckliga arresteringar, inkvartera soldater hos enskilda medborgare eller proklamera krigstillstånd. Karl I skriver under lagen, men Iyckas för den skull inte blidka parlamentet.

Persien. Kufi (1628-1641). Eher Abbas den stores död går det persiska väldet starkt tillbaka.

1629

Trettiooåriga kriget. Kejsaren sluter fred i Lübeck med Danmark-Norge. P.g.a. hans rädsla för att Sverige skall intervenera blir villkoren lindriga-alla ockuperade danska ornråden utryms och Kristian IV behöver endast lova att i framtiden inte blanda sig i tyska angelägenheter. I sista ögonblicket försöker Gustav II Adolf förhindra att Danmark-Norge drar sig ur kriget genom att erbjuda Kristian IV ett militärförbund, men förslaget avvisas.
Efter freden i Lübeck står kejsaren och katolicismen på höjden av sin makt. Wallenstein är dock motståndare till restitrstionsediktet (se nedan under Tyskland), därför att det ökar faran för ett svenskt ingripande. Generalens hållning försämrar ytterligare hans redan dåliga förhållande till katolska ligans furstar, särskilt kurfurst Maximilian.
Fredrik Henrik av Oranien intar 's-Hertogenbosch i Nederländerna.
Till följd av fransmännens inmarsch i Norditalien sänder kejsaren dit kraftiga förstärkningar. Dessutom skickar han trupper för att hjälpa spanjorerna i Nederländerna. Holländarna svarar med att besätta vissa punkter i nordvästra Tyskland.

Europa. England sluter fred med Frankrike.
Den polska adeln tvingar Sigismund III till fredsförhandlingar med svenskarna och ett sjuårigt stilleståndsavtal undertecknas i Altmark. Sverige skall behålla hamnstäderna i Ostpreussen, bl.a. Memel och Danzig och uppbära städernas rika tullinkomster. Detta får stor betydelse för finansieringen av den kommande interventionen i trettioåriga kriget.

Tyskland. Ferdinand II utfärdar restitutionsediktet som kräver att protestanterna skall åierlämna samtliga efter 1555 sekulariserade stift till kejsaren och den katolska kyrkan. Ediktet drabbar 2 ärkestift, 12 biskopsstift och över 500 kloster,

Kyrkor och abbotstift. Det mottas med våldsam förbittring som ökas ytterligare genom de religionsförföljelser katohkerna sätter i gång efter övertagandet. Magdeburg vägrar helt enkelt att öppna sina portar för den katolske biskopen. Åndå markerar restitutionsediktet den avgÖrande maktförskjutning som ägt rum till förmån för katolicismen.

Frankrike. Det sista av hugenotternas motstånd i Sydfrankrike bryter samman. Katolikerna kräver nu hämnd och ett förbud mot protestantismen. Men kardinal Richelieu är statsman i första hand och katolik i andra. Han har slagit ner ett politiskt uppror, inte ett religiöst Genom nådefreden i Alais beviljar han hugenotterna full trosfrihet men tar ifrån dem rätten att inneha befästa städer och hålla egna trupper.

England. Den puritanska majoriteten i underhuset förbereder en aktion mot den anglikanska högkyrkan. Karl I upplöser då parlamentet, men medlemmarna hindrar med våld talmannen (the Speaker) från att läsa upp kungens upplösningsorder innan de antagit en resolution mot hans politik och beslutat om dödsstraff för var och en som råder honom att införa en katolsk eller katolicerande kyrkoordning.
Karl I låter fängsla en rad oppositionsledare och regerar utan parlament de följande 11 åren.

Kina. Manchuerna bryter igenom kinesiska muren på tre ställen och förhärjar stora delar av de norra provinserna. Enstaka framstötar når ända ut på Shantunghalvön. Så länge fästningen Shanhai-kuan vid slutet av muren håller stånd kan det dock bara bli fråga om spridda plundringståg. Pekings befästningar rar manchuerna tills vidare heller inte på. Jesuiten Adam Schall hjälper försvararna att gjuta kanoner.
Samtidigt blossar de inre oroligheterna upp i alltmer hotande omfattninge Li Tzu-cheng, en f.d. mandarin, opererar s Yang-tsi-kiang-dalen med en stor och väldisciplinerad upprorsarme.

Nordamerika. Engelsmännen förstör en fransk proviantflotta på väg till Canada och intar Quebec. Efter freden återlämnas kolonin (1632).
Karl I ger det sparsamt koloniserade området söder om Virginia namnet Carolina.

1630

Trettioåriga kriget. Sverige går till aktion. Den 35-årige Gustav Adolf landstiger i Pommern med en svensk elitarme och besätter Stettin. Vid kejsarens hov i Wien talar man hånfullt om "snökungen" som snart kommer att smälta men glåporden tystnar snabbt. Gustav Adolf är sin tids störste fältherre och hans välutbildade svenska bondesoldater och finska ryttare är helt överlägsna de värvade tyska landsknektarna.
På kurfurstedagen i Regensburg tvingar Maximilian av Bayern kejsaren att avskeda Wallenstein, som de tyska furstarna uppfattar som en representant för kejserligt envälde, och Tilly får befälet över de förenade katolska styrkorna.
Dessutom uttrycker furstarna sitt stora missnöje med att kejsaren splittrar sina krafter genom att sända trupper både till Italien och Nederländerna. De begär fred med Frankrike.

Europa. England sluter fred med Spanien.

Frankrike. Ankedrottning Maria av Medici och hennes älsklingsson Gaston d'Orleans gör tillsammans med den spanskfödda drottning Anna av Osterrike ett försök att störta kardinal Richelieu. Sammansvärjningen (la journee des dup^s, de långa näsornas dag) missIyckas totalt eftersom Ludvig Xlll helt stäDer sig bakom Richelieu. År 1631 måste änkedrottningen fly till Spanska Nederländerna (död i Köln 1641). Gaston söker skydd hos sin svärfar, hertigen av Lothringen.

Tyskland. Tryckta flygblad angriper tobaksrökningen, som holländska trupper fört med sig till Tyskland.

Mellersta östern. Murad IV förklarar Persien krig i hopp om att återfå Abbas den stores erövringar. Turkarna intar och plundrar Hamadan.

1631

Trettioåriga kriget. Förbundet i Bärwalde ger uttryck åt Sveriges och Frankrikes enighet om att "försvara Östersjöns och oceanernas frihet". Aven Tysklands politiska och religiösa befrielse blir ett krigsargument. De ledande protestantiska furstarna intar först en avvaktande hållning. När Tilly stormar Magdeburg och lägger staden i aska, sluter kurfursten Georg Wilhelm av Brandenburg förbund med Gustav Adolf, men den sachsiske kurfursten Johann Georg förenar sig med svenskarna först sedan Tilly ryckt in i Sachsen och besatt Leipzig
Den 17 september möts Tilly och den svenske kungen i trettioåriga krigets största och blodigaste slag vid Breitenfeld nära Leipzig. Der kejserliga ryt.eriet jagar de med Gustav Adolf förbundna sachsiska regementena på flykten, men mot den svenska järnfronten förmår Tillys segervana soldater ingenting. Slaget vid Breitenfeld slutar med att de tyska katolikernas arme blir så gott som utplånad.
Efter segern marscherar den svenska armen söderut och går i vinterkvarter i Mainz. Gustav Adolf skickar sachsarna under general Arnim (den f.d. Wallenstein-officer som ledde belägringen av Stralsund 1628) mot Böhmen, där de erövrar Prag.
Breitenfeld är motreformationens första större nederlag efter en lång rad segrar, och den svenske kungens namn flyger över Europa.
På kejsarens ödmjuka begäran återinträder Wallenstein i aktiv tjänst och bygger upp en ny här.
Gustav Adolf undertecknar ett avtal med kardinal Richelieu, som lovar svenskarna stora franska subsidier mot löfte att respektera den katolska religionen i erövrade områden.
Ferdinand II böjer sig för kurfurstarna och sluter i Cherasco i Italien ett fördrag med Frankrike om det italienska furstendömet Mantua, som tillfaller Charles de Nevers.
Under ett nattligt sjöslag utanför Slaak på Zeeland slår holländarna tillbaka en stor spansk landstigningsflotta.

Frankrike. Världens första tidning, Gazette de France, kommer ut. Den övertas snart av regeringen, och både Ludvig XIII och kardinal Richelieu skriver artiklar i den.

1632

Trettioåriga kriget. Gustav Adolf börjar offensiven mot Bayern. Han tågar söderut och går över Donau Tilly blir livsfarligt sårad under ett försök att hejda svenskarna vid floden Lech.

Wallenstein anfaller den svagaste länken i alliansen och driver ut sachsarna ur Böhmen Hans återkomst till slagfälten är en obehaglig överraskning för Gustav Adolf. Under sommarens lopp tvingas han ge upp försvaret av Nürnberg efter svåra förluster, och i november möter han åter Wallenstein vid Lützen. Efter hårda strider måste Wallenstein lämna slagfältet när mörkret faller, men då har Gustav Adolfs häst letat sig tillbaka till svenskarnas ställningar, badande i skum och blod och utan sin ryttare. Slaget avslutas under befäl av hertig Bernhard av Sachsen-Weimar.
Gustav Adolfs namn har fått en magisk klang och hans död är ett fruktansvärt slag för protestanterna. Dock är det ingen katastrof. Dugande generaler har vuxit fram kring soldatkungen och på mötet i Heilbronn (avslutat 1633j får protestantismen en framstående politisk ledare i den svenske riksföreståndaren Axel Oxenstierna, som styr Sverige i den sexåriga Kristinas namn.
Maastricht i Nederländerna kapitulerar för holländarna sedan Fredrik Henrik av Oranien besegrat en stor spansk-keiserlig här, som försökte undsätta staden.

Europa. Vid tronskiftet i Polen passar ryssarna på att återuppta kriget.

Frankrike. Ludvig XllI:s bror Gaston gör ett hasardartat invasionsförsök fran

Lothringen. Det slås ner och prinsens anhängare hertigen av Montmorency måste lägga huvudet på stupstocken. Gaston får sin brors förlåtelse men förblir en källa till oro.

Storbritannien. Jhomas Wentworth skickas till Irland som kunglig ståthållare. Irländarnas motstånd slås brutalt ner. Wentworth sätter upp en stark arme och förvandlar parlamentet i Dublin till sitt Iydiga redskap.

Polen. Vladislav IV (1632-1648) är inte någon katolsk fanatiker som sin far utan försöker begränsa jesuiternas makt.

Sibiriens erövring. Ryssarna anlägger Yakutsk på floden Lenas östra strand (1644 flyttas den till andra stranden). Staden används under de första århundradena som förvisningsort.

Stormoguls rike. Shah Jahan erövrar sultanatet Ahmednagar. Sultanen i Golconda erbjuder sig att erkänna stormogulens formella överhöghet och skickar sändebud till Delhi med storslagna gåvor, bland dem troligen den berömda diarnanten Koh-i-Noor. Shah Jahans son Aurangzeb blir nawab (vicekung) över de erövrade områdena i Dekkan.

Nordamerika. Den katolske lord Baltimore grundar kolonin Maryland (uppkallad efter den engelska drottningen Henriette Marie). I kolonin skall råda oinskränkt trosfrihet för såväl katoliker som Protestanter,

1633

Trettioåriga kriget.. Svenska trupper erövrar Regensburg och hotar Osterrike, habsburgarnas kärnland. Wallenstein driver ut alla protestantiska trupper ur Schlesien och Lausitz men trotsar sedan kejsarens order om att fortsätta fälttåget och går i vinterkvarter i Böhmen. Han tar kontakt med både svenskar, sachsare och tjeckiska nationalister och tycks arbeta för att avsluta kriget och avskaffa den religiösa intoleransen. Wallensteins dödsfiende Maximilian av Bayern överhopar kejsaren med anklagelser mot honom. Siven spanjorerna vill ha honom avlägsnad som överbefälhavare.
Franska trupper besätter Lothringen som hämnd för hertigens hjälp åt prins Gaston.

Storbritannien. Sekten "troende döpta kristna", baptisterna, grundas i England och breder snart ut sig till Nordamerika (1639).

1634

Trettioåriga kriget. Kejsar Ferdinand avskedar Wallenstein och befaller att han skall föras till Wien "död eller levande". Detta har Wallenstein förutsett och därför har han låtit sina regementschefer underteckna en personlig trohetsförklaring, den s.k. reversen i Pilsen. Han beger sig till gränsstaden Eger och skickar bud efter hertig Bernhard av SachsenWeimar och den svenske överbefälhavaren Gustav Horn, men den 25 februari faller han offer för en sammansvärjning bland sina irländska och skotska legoofficerare. Det dödande skottet avlossades av kapten Walter Devereux (av ätten Essex) Ledare för sammansvärjningen var den irländske generalen Walter Butler. Kejsaren överhopar mördarna med hedersbetygelser.
General Gallas och kejsarens son Ferdinand (111) övertar befälet över de katolska armeerna. Alliansen med Spanien stärks, och i september tillfogar en spansk-kejserlig här protestanterna under hertig Bernhard och Gustav Horn ett nederlag vid Nördlingen. Horn blir tillfångatagen, och efter slaget kan kejsarens välde återupprättas i större delen av Sydtyskland. Den protestantiska fronten är nu starkt försvagad.

Europa. Efter en rad svåra nederlag måste Ryssland sluta fred med Polen i Polianov. Ryssarna återlämnar Smolensk.

Storbritannien. Utan parlamentets skattebeviljningar är Karl I uteslutande hänvisad till att skaffa kronan inkomster genom att leta fram gamla och längesedan bortglömda lagar. Trots våldsamt motstånd indriver han de s.k. "skeppspenningarna", ett bidrag som hamnstäderna i äldre tider betalade till flottan. Karl utsträcker avgiften till att gälla hela landet, med mera logik än stöd i gängse rättspraxis.

1635

Trettioåriga kriget. Den sachsiske kurfursten Johann Georg bryter med sina allierade och sluter separatfred med kejsaren i Prag. Restitutionsediktet av 1629 förklaras ogiltigt, Sachsen får Lausitz och skall kämpa på kejsarens sida mot de främmande trupperna i Tyskland. Detta schackdrag gör Sveriges situation farlig. De flesta tyska furstar kan i realiteten acceptera Pragfreden och bundsförvanterna avfaller hoptals. iiven kurfursten av Brandenburg går över till kejsaren.
Men då är måttet rågat för grannen i väster. Kardinal Richelieu kan inte tillåta de habsburgska makterna att segra. Det katolska Frankrike förklarar Spanien krig och går med i Trettioåriga kriget som protestanternas bundsförvant.
Svenskarna tar hämnd för avfallet med ett plundringståg genom Brandenburg ("Schwedengreuel").

Frankrike. Kardinal Richelieu instiftar Academie Francaise som skall förädla och vårda franska språket och litteraturen.
Tobaksförsäljning förbjuds efter krav från kyrkan.

Mellersta Östern. De turkiska trupperna erövrar Tabriz från perserna.

1636

Trettioåriga kriget. Ferdinand ll förklarar Frankrike krig och spanska och kejserliga styrkor angriper Frankrikes gränser. Hertig Bernhard går med sin här i fransk tjänst och hejdar den kejserlige generalen Gallas vid Rhen, men från Nederländerna tränger en spansk-kejserlig här djupt in i norra Frankrike och skickar fram ryttarpatruller ända till Paristrakten. De franska trupperna är ännu för ovana för att kunna mäta sig med spanska och tyska landsknektar.
Svenskarnas nye överbefälhavare Johan Baner återupprättar Sveriges prestige genom en överlägsen seger över sachsarna vid Wittstock.

Manchuriet. Abakai Khan ger sin ätt det kinesiska namnet Ta-Tsing ("stor, ren dynasti").

Japan. Tokugawa Iyemitsu stänger Japans dörr mot yttervärlden. Japanerna får inte resa utomlands, och de som uppehåller sig i utlandet får inte resa hem. Därmed inleds den konsekventa avspärrningspolitik, under vilken Japan lever helt isolerat de följande 250 åren-ett stelnat medeltidsrike, utestängt från den övriga världens politiska, sociala och ekonomiska framsteg men också skyddat mot europeernas aggressiva kolonialpolitik.

Nordamerika. Den frisinnade prästen Roger Williams och Anne Hutchinson grundar kolonin Rhode Island, där full trosfrihet skall råda liksom i Maryland.
Det första nordamerikanska universitetet, Harvard, grundas.

Sydamerika. Portugisen Pedro Texeira seglar uppför Amasonfloden ända till Anderna

1637

Trettioåriga kriget. Striderna på Rhenfronten mattas av Johan Baner viker för övermakten och drar sig tillbaka till Pommern, men den svenska hären är fortfarande obesegrad och fullständigt intakt.
I Nederländerna kämpar spanjorerna i motvind. Holländarna återerövrar den berömda fästningen Breda.

Europa. Det första tredäckade krigsfartyget byggs i England.

Tyskland. Ferdinand III (1637-1657). Storbritannien. Karl I förordnar att den anglikanska kyrkoordningen skall återinföras i det ultrapresbyterianska Skottland. Bakom kungens obetänksamma politik står ärkebiskopen William Laud, som hatar atla puritaner.

Ryssland. En rysk expedition färdas genom Sibirien ända fram till Stillahavskusten.

Västafrika. För att skydda slavhandeln anlägger holländarna flera fort vid Guineas kust.

Kina. Fyra engelska handelsfartyg från East India Company anlöper Macao men avvisas av de kinesiska myndigheterna. Engelsmännen seglar sedan upp till Kanton och erövrar stadens kustbefästning. De får då last ombord men Iyckas inte utverka permanenta handelsrättigheter.

Japan. Ett bondeuppror mot daimyoernas skatteutpressning på halvön Shimabara på Kyoshos västkust utvecklas till en kristen resning. Shogunens trupper innesluter upprorsmakarna och deras anförare Masuda i kustfästningen Hara, som tas med storm efter en lång och hård belägring (1638) Revolten kostar ca 40 000 kristna män, kvinnor och barn livet, och därmed är kristendomen i Japan i realiteten definitivt utrotad.

1638

Trettioåriga kriget. Johan Baner griper åter till offensiv och driver tillbaka de kejserliga trupperna under general Gallas till Böhmen. Samtidigt går hertig Bernhard över Rhen, rycker fram i Elsass och intar den starka fästningen Breisach.
Frankrike undertecknar ett treårigt förbund med Sverige och utlovar en mera energisk krigsinsats.

Europa. Den polska riksdagen införlivar Ukraina med Polen.

Storbritannien. Skottarna griper till vapen mot den nya kyrkoordningen. I Edinburgh blir det blodiga tumult när gudstjänst första gången hålls enligt den nya ritualen.

Mellersta östern. Turkarna återtar Bagdad.

Japan. Portugiserna blir misstänkta för att ha varit inblandade i Shimabaraupproret och utvisas. All import av utländsk litteratur förbjuds.
Indien. Holländarna slår sig ner på Ceylon och skaffar sig monopol på handeln med kanel. Portugiserna fördrivs för gott 1657.

Nordamerika. "Svenska Söderhavskompaniet" uppför Fort Christina vid Delawarefloden och grundar kolonin Nya Sverige.
Puritaner från London under ledning av Theophilus Eaton och John Davenport grundar New Haven där Mose lag införs.

1639

Trettioåriga kriget. Johan Baner tillfogar en kejserlig-sachsisk här ett nederlag vid Chemnitz. Därefter rycker svenskarna in i Böhmen och når ända fram till Prag.
Hertig Bernhard dör, och kardinal Richelieu övertar hans herrelösa här mot rundliga löften.
Den holländske amiralen Maarten Trom p förstör en stor spansk flotta i Engelska kanalen. Holländarna sänker eller erövrar 70 fientliga fartyg. Nederlaget är den spanska sjömaktens största katastrof sedan armadans undergång 1588.

Sibiriens erövring. De ryska kosackerna når fram till Stilla havet,

Indien. Storbritannien förvärvar sin första territoriella besittning på det indiska fastlandet. På Koromandelkusten anläggs 1640 fortet S:t George, kring vilket staden Madras växer upp.

1640

Trettioåriga kriget. När den franska offensiven uteblir, utrymmer svenskarna åter Böhmen. Först i maj rycker den franske generalen Guebriant fram i Thüringen med hertig Bernhards gamla här och förenar sig med Johan Baner. Efter en händelselös sommar går trupperna i vinterkvarter i Oberpfalz och Sachsen.
Brandenburgs nye kurfurste Fredrik Vilhelm ("den store kurfursten") sluter fred med Sverige.
Uppror på Pyreneiska halvön lamslår Spaniens insatser i storkriget. Katalo

nien reser sig och ger sig under Frankrike. En fransk hjälpkår besätter Barcelona. När den katalanska revolten blir känd, reser sig också portugiserna under ledning av professor lOaO Ribeiro mot det spanska väldet. Den unge lohan av Braganca utropas till kung. Han är på modernet släkt med det gamla furstehuset. Efter kort tid är Portugals självständighet ett faktum. Formellt erkänns den av Spanien först 1668.

Tyskland. På riksdagen i Regensburg ansluter sig de flesta deltagande furstarna till Pragfreden.

Storbritannien. Skottarna marscherar in i norra England och besätter Newcastle. Kungens trupper kastas tillbaka av upprorsarmen, där många veteraner från trettioåriga krigets slagfält ingår Karl I inkallar parlamentet. Det sitter sedan församlat i 13 år ("långa parlamentet").

Portugal. lohan IV 1640-1656.

Turkiet. Ibrahim 1, Murad IV:s bror, 164~1645.
Japan. En delegation från köpmännen på Macao kommer till Tokyo med storslagna gåvor och ber shogunen återta utvisntngsordern av portugiserna. Tokugawa leymitsu låter utan vidare halshugga sändebuden.

1641

Trettioåriga kriget. Johan Baner dör, och Lennart Torstensson, Sveriges störste fältherre sedan Gustav II Adolf, blir svensk överbefälhavare. Därmed tar svenskarna på nytt initiativet, och kriget blir åter rörligt.
Genom dansk förmedling tas de första kontakterna för fredsförhandlingar mellan Sverige och kejsaren i Osnabrück. och mellan Frankrike och kejsaren i Münster De danska fredsmäklarna har dock blivit instruerade att se till att Sverige får ut så lite som möjligt av sina segrar.

Storbritannien. Parlamentet dömer earlen av Strafford till döden för högfor räderi och Karl I vågar inte ingripa. Earlen har f.ö. själv befriat kungen från ett löfte om beskydd. Motsättningarna mellan underhusets rojalister (kavaljerer) och den puritanska oppositionen (rundhuvuden) blir allt starkare.
Ett katolskt uppror bryter ut på Irland och i Ulster anställer upprorsmakarna ett fruktansvärt blodbad på protestanterna. Offrens antal lär ha närmat sig 30 000 -män, kvinnor och barn.
Underhuset formulerar sina klagomål mot Karl I ("The Grand Remonstrance") -misstron mot kungen har nått bristningsgränsen

Persien. Abbas ll (1641-1666).

Kina. Upprorsledaren Li Tzu-cheng lägger under sig hela provinsen Honan.

Japan. De enda kvarvarande europ~eerna, holländarna, som klokt nog avhållit sig från religiös propaganda, undgår att bli utvisade men flyttas från Hirado till en konstgjord ö i Nagasaki-bukten, Deshima, där de på förödmjukande villkor som ett slags statsfångar får bedriva den till ett minimum inskränkta utrikeshandel som fortfarande pågår. De japanska myndigheterna kontrollerar noga alla ankommande fartyg och kastar omedelbart krucifix, biblar o.d. över bord.

Indien. Utan hänsyn till vapenstilleståndet i Europa belägrar holländarna staden Malacka, och efter ett tappert försvar måste de utsvultna portugiserna kapitulera.

Nordamerika. Irokeserna börjar krig mot de franska kolonisatörerna i Canada (1641-1653). Striden förs lika skoningslöst från båda sidorna. Från det befästa Quebec kan fransmännen själva hålla de vildsinta fienderna i schack, men de franskvänliga huron- och algonkin-indianerna blir nästan utrotade. Irokeserna har köpt skjutvapen av holländarna.

1642

Trettioåriga kriget. Den franske generalen Guebriant vinner ett slag vid Kempten, och på det minnesrika slagfältet vid Breitenfeld segrar Torstensson över kejsarens bror ärkehertig Leopold Wilhelm, och generai Piccolomini.

Storbritannien. Inbördeskriget mellan kung och parlament bryter ut. Ett rykte att underhuset tänker åtala drottningen, Henriette Marie, blir den tändande gnistan. Karl I utfärdar arresteringsorder för högförräderi mot fem puritanska oppositionsledare, men Londons borgargarde beskyddar de anklagade, och kungen lämnar ursinnig huvudstaden. I juni formulerar parlamentet sina krav. Det begär oinskränkt kontroll över regeringen och krigsmakten samt hård tvångspolitik mot katolikerna. Karl I säger nej och en väpnad uppgörelse är oundviklig.
Flottan går över till parlamentet, men varken kungen eller hans motståndare har någon riktig arme. För tillfället är dock kungens adliga rytteri överlägset parlamentets milis och borgargarde, och Karl har i sin systerson Ruprecht av Pfalz en duglig general med erfarenhet från Trettioåriga kriget. På hösten börjar striderna.
Puritanerna stänger Londons teatrar. Aktionen är betecknande för inbördeskrigets religiösa bakgrund.

Frankrike. Kardinal Richelieu dör och efterlämnar ett Frankrike som är politiskt och militärt starkare än någonsin förr. Richelieu har själv utsett och skolat sin arvtagare på ministerstolen, den sicilianske prästen Ciulio Mazarini, nu kardinal Mazarin, som varit i fransk tjänst sedan 1639.

Nordamerika. Fransmannen Paul Maisonneuve grundar Montreal i Canada.

Oceanien. Holländaren Abel Tasman upptäcker Tasmanien (urspr. kallat Van Diemens land) och Sya Zeeland. Han seglar runt Australien (känt under namnet Nya Holland) och bevisar därmed att det inte är en del av den mytiska sydkontinenten. På vägen hem till Java upptäcker han Tonga- och Fidjiöarna.

1643

Trettioåriga kriget. Vid den belgiska gränsstaden Rocroy vinner den unge franske generalen Enghien (senare prins av Conde) den avgörande segern över spanjorerna på den nederländska krigsskådeplatsen.
Den franska hären vid Rhen lider däremot ett allvarligt nederlag vid Tuttlizigen, där den efter general Guebriants död blir besegrad av en österrikisk-bajersk styrka under kejsarens generaler Franz von Mercy och Johann von Werth.
Torstensson rycker in i Böhmen för att söka förbindelse med den siebenbürgske fursten Bethlen Gabors efterträdare Georg Rakoszy, men måste avbryta fälttåget när han får order från Stockholm att gå till angrepp mot Danmark.
Kriget inleds utan krigsförklaring och överrumplar fullständigt den danska regeringen. Torstensson möter endast svaga fientliga styrkor när han i mitten av december överskrider gränsen till Holstein. Med undantag för fästningarnas garnisoner ligger södra Danmark nästan värnlöst.

Frankrike. Ludvig Xl V (1643-1715). "Solkonungen" är vid sin tronbestigning ett femårs barn, och högadeln och 'sprinsarna av blodet" (kungafamiljens medlemmar) får finna sig i att Frankrike nu styrs av en spansk drottning, Anna a~ Dsterrike, och en italiensk förste minister, Mazarin.

Spanien. Filip IV ersätter hertigen av Olivares med Luis de Haro, bl.a. som en följd av händelserna 1639.

Madagaskar. Fransmännen anlägger Fort Dauphin på sydostkusten. Från 1664 kallas ön La France Orientale.

Kina. Li Tzu-chengs upprorsarme erövrar Shansi och Shensi-slätten.

Maneburlet. Abakai dör och efterträds som khan av sin unge son Fulin. Dennes farbror Dorgun, en skicklig statsman, blir regent.

1644

Trettioåriga kriget. Sedan han besegrat en dansk ryttarstyrka vid Kolding kan general Torstensson besätta större delen av Jylland. En holländsk flotta som kommer svenskarna till undsättning skingras av en dansk eskader i Nordsjön, och i ett sjöslag på Kolberger Heide slår danskarna den svenska huvudflottan. Senare Iyckas dock en ny holländsk eskader ta sig igenom Oresund och ansluta sig till svenskarna, och därefter tillfogar de förenade flottorna den danska huvudflottan ett förkrossande nederlag söder om Lolland. En svensk här under Gustav Horn tågar ner i Skåne men tvingas tillbaka av Kristian IV.
I Sydtyskland kämpar de franska trupperna med stor framaång under rmarskalk Turenne och prinsen av Cond e. Furst Georg Rakoczy av Siebenbürgen griper till vapen mot kejsaren.
Sedan de olika delegationerna blivit fulltaliga kan fredsförhandlingarna i Osnabrfick och Miinster äntligen börja på allvar, men de går långsamt och försenas av etikettsfrågor o.d. Att de militära operationerna fortsätter oberoende av förhandlingarna vållar många slitningar.

Storbritannien. Parlamentet sluter förbund med de skotska presbyterianerna och Iyckas sedan skapa sin första stridsdugliga här Befälet ges at den rättrådige och humane adelsmannen Thomas Fairfax. Härens drivande kraft blir dock hans närmaste man, Oliver Cromwell, som skapat "järnsidorna", ett regemente av skickliga ryttare.
Cromwell står i spetsen för en ny, självständig kyrklig riktning, independenterna som bekänner sig till den puritanska kaivinismens stränga moral och kyrkoordning men är mindre dogmatisk än denna.
I juli lider de kungliga trupperna ett svårt nederlag vid Marston Moor.
I Skottland har lord Montrose å andra sidan Iyckats resa högländarna för Karl l:s sak.

Påvekyrkan. Innocentius X (1644-1655) domineras helt av sin spanskvänliga och snikna svägerska Olympia Maidalchini.

Ryssland. Sibirien står nu under ryskt herravälde ända fram till Amurflodens mynning.

Sverige. Drottning Kristina blir myndig och övertar själv regeringen Krigsutgifterna och den unga drottningens försök att skapa ett Iysande stormaktshov leder till en försäljning av kronogods som blir ekonomiskt förödande.

Kina. Genom en överraskande attack erövrar Li Tzu-cheng Peking. Ssu-tsung, den siste Ming-kejsaren, hänger sig i förtvivlan när upprorsmännens vilda skaror väller in i huvudstaden. Men när rapporten om Pekings öde når gränsfästningen Shan-hai-kuangs tappre kommendant Wu San-kuei, sluter denne förbund med sin tidigare fiende, manchu-regenten Dorgun,och deras förenade styrkor utplånar upprorshären i ett blodigt slag. Li Tzu-cheng flyr mot söder, häftigt förföljd av Wu San-kuei, vars bela familj han låtit mörda före sin flykt. Under tiden rycker manchu-hären in i Peking och utropar den unge khan Fulin till kinesisk kejsare under namnet Shih-tsu (164~1661). Därmed övergår tronen till manchu-dynastien Ta Ching (som blir kvar vid makten tiü republikens utropande 1912). En prins av huset Ming, Fu Wang, antar kejsartiteln i Nanking.
Det dröjer 16 år innan manchuerna blir herrar över hela Kina, och underkuvandet av de tättbefolkade provinserna i söder är till stor del den kinesiske generalen Wu San-kueis förtjänst. Allt eftersom erövringen fortskrider förläggs manchu-garnisoner i strategiska städer, och alla kinesiska ämbetsmän får en manchurisk kontrollant vid sin sida. Som tecken på underkastelse beordras alla kineser att bära manchu-dräkt och hårpiska-tidigare hade de håret i en knut ovanpå huvudet, liksom koreanerna ända in i våra dagar.

1645

Trettioåriga kriget. Danmark sluter fred med Sverige i Brömsebro och avstår Jämtland, Härjedalen, Halland, Gotland och ösel.
General Torstensson rycker in i Böhmen, slår en bayersk-kejserlig här vid Jankovitz och går sedan över gränsen till Usterrike. Kejsarhovet flyr från Wien,men den svenska underhållstjänsten hin ner inte med i blixtkriget, och då Rakoszy av Siebenbürgen hotas i ryggen av turkarna och sluter fred med kejsaren ger Torstensson upp anfallet mot Wien Strax efteråt måste han svårt medtagen av sjukdom överlämna befälet till sin närmaste man, Karl Gustav Wrangel
Johann von Werth besegrar den franska Rhenarmen vid Mergentheim, rnen marskalk Turenne återupprättar stallningen med en seger över de kejserliga trupperna vid Nördlingen.

Europa. Sultan Ibrahim börjar ett nytt krig mot Venedig med ett misslyckat angrepp på Kreta. Turkarna är inte längre oövervinnerliga. Den venetianska flottan skaffar sig snabbt herraväldet i östra Medelhavet och blockerar under vissa perioder Konstantinopel.

Storbritannien. Vid Naseby lider rojalisterna det avgörande nederlaget i inbördeskriget. Hela kungens infanteri och större delen av rytteriet krossas.
Parlamentet låter halshugga ärkebiskop Laud.

Ryssland. Alexej (1645-1676) arbetar energiskt på att stärka Rysslands förbindelser med Västeuropa.

Turkiet. Janitscharerna mördar Ibrahim I och sätter hans 7-årige son Muhammed IV (1645-1687) på sultantronen. Hans farmor, grekinnan Koezem, kommer ater till makten.

Kina. Manchuerna intar Nanking. Mingprinsen Fu Wang tillfångatas under flykt och halshuggs. En annan Mingprins Tang Wang, utropas till kejsare i provinsen Fukien, där han får stöd av pirathövdingen Cheng Chi-lung.

1646

Trettioåriga kriget. Undersgodda av den holländske amiralen Maarten Tromps flotta erövrar fransmännen det spansknederländska kaparnästet Dunkerqr(e.

Storbritannien. Efter rojalisternas nederlag är deras sak förlorad. Karl I rider förklädd till Newark och ger sig åt den skotska hären.

Kina. Manchuerna underkuvar provinsen Fukien och Ming-pretendenten Tang Wang tillfångatas och avrättas. Också Cheng Chi-lung blir tillfångatagen (halshuggen i Peking 1661) men hans son Cheng Cheng-kung, en stor sjöhjälte, fortsätter kampen mot främlingsväldet. Hans 3 000 djonker oroar oupphörligt Sydkinas kuster. En tredje Ming-prins, Kuei Wang, utropas till kejsare i Kuangtang.

1647

Trettioåriga kriget. Marskalk Turenne och general Wrangel förenar sina styrkor vid Frankfurt am Main och börjar en samlad storoffensiv mot Bayern, som nu för första gången blir krigsskådeplats på allvar. Kurfurst Maximilian Iyckas emellertid utverka vapenstillestånd i Ulm. Knappt har de flesta av de allierade trupperna utrymt Bayern förrän kurfursten åter sluter upp på den kejserliga sidan och säger upp stilleståndet.

Storbritannien. Skottarna utlämnar Karl I till parlamentet mot en tidigare avtalad penningsumma.
Motsättningarna mellan det presbyterianska parlamentet och armens religiöst toleranta independenter framträder nu. Parlamentet beslutar att göra sig av med den radikala oppositionen genom att demobilisera huvuddelen av armen och skicka resten till Irland. När planen blir känd besätter Cromwell London och inleder separatförhandlingar med kungen för armens räkning. Karl I förstör dock alla sina chanser genom att plötsligt fly till ön Wight och vädja till skottarna om hjälp.
George Fox stiftar "Vännernas samfund" (kväkarna).

Tyskland. Berlins berömda gata Unter den Linden anläggs som väg från slottet till Tiergarten.

Italien. Folket i Neapel reser sig under ledning av fiskaren Tomasso Aniello, "Masaniello", mot spanjorerna, men upproret kuvas snabbt.

Nederländerna. När Fredrik Henrik av Oranien dör inträder en kritisk period. Hans unge son Vilhelm, som är gift med den engelske kungens dotter, leder aktivisterna och vill fortsätta kriget tills hela Nederländema befriats från spanjorer. Köpmannaaristokratin önskar eme'dertid fred.

1648

Trettioåriga kriget. Sedan vapenvilan brutits, faller de svenska och franska regementena åter in i Bayern, vinner en seger vid Zusmarshausen och ockuperar större delen av landet. De allierade är överlägsna på alla fronter. Prinsen av Cond6 tillfogar spanjorerna ett blodigt nederlag vid Lens i Artois och general Königsmark rycker in i Böhmen med en svensk här.
Svenskarna har erövrat halva Prag, när kyrkklockorna i Münster den 24 oktober ringer ut budskapet om freden över Europa. Statsmännen har satt sina namn under fredstraktaten. Trettioåriga kriget är slut.
Westfaliska freden är historiens första stora internationella överenskommelse. Den ger den definitiva dödsstöten åt de kejserliga centraliseringsplanerna och slår fast att katolicismen och protestantismen i framtiden måste existera sida vid sida i Tyskland. Vidare bekräftar den att Sverige har blivit en stormakt och att Frankrike är Europas ledande stat.
De viktigaste villkoren är:
Sverige får Vorpommern med Rügen, en del av Hinterpommern, Wismar och stiften Bremen (utom staden) och Verden. -Hinterpommern och några biskopsstift, däribland Magdeburg, tillfaller Brandenburg. - Frankrike får Elsass med undantag av Strasbourg. - Kurfurst Maximilian behåller kurvärdigheten och Oberpfalz. En åttonde kurvärdighet instiftas för Rhen-Pfalz, som det landsflyktiga pfalziska furstehuset (Fredrik V:s son Karl Ludwig) får tillbaka. - Schweiz' och Nederländernas (Generalstaternas) självständighet gentemot Tyska Riket erkänns.
Kejsaren godkänner de tyska landsfurstarnas suveränitet och rätt att sluta förbund mellan sig och med främmande makter, förutsatt att sådana förbund inte är riktade mot riket eller kejsaren.
Religiösa förhållanden: Restitutionsediktet upphävs och förhållandena ord- l nas i enlighet med den protestantiska
tolkningen av religionsfreden i Augsburg l (sc 1555), som utvidgas till att omfatta l även kalvinister. Individueü religionsfrihet medges fortfarande inte, men däremot görs vissa inskränkningar i landsfurstarnas religiösa makt.
Rikskammarrätten skall bestå av lika antal katoliker och protestanter.
I Böhmen mottas freden med besvikelse - segerherrarna har alldeles glömt bort tjeckerna.
Påven Innocentius X förklarar traktaten ogiltig och verkningslös.
Men överallt i det härjade Tyskland hälsas fredsklockorna med en känsla av befrielse.
Westfaliska freden berör inte kriget mellan Frankrike och Spanien, som fortsätter.
Redan i januari har dock Spanien slutit separatfred med Nederländerna och erkänt den nya republikens självständighet. Limburg samt en del av Flandern och Brabant införlivas med Generalstaterna. Spanjorerna får finna sig i att den hoüändska blockaden av Scheldes mynning fortsätter, ett bestämt krav från storköpmännen i Amsterdam och Rotterdam som inte viU ha någon ny konkurrens från Antwerpen.

Nederländerna. Efter freden viü Generalstaterna skära ner hären och de militära utgifterna, vilket Vilhelm II av Oranien och det aktivistiska partiet starkt motsätter sig.

Danmark-Norge. Fredrik 111 (1648
1670) står vid sin tronbestigning inför en kompakt adelsopposition, ledd av det s.k. svågerpartiet, de män som gift sig med Kristian IV:s döttrar med adelsdamen Kirstine Munk. Deras ledare är rikshovmästaren Corf itz Ulf eld, gift med den gamle kungens älsklingsdotter Leonora Christine.

Storbritannien. En skotsk här under her tigen av Hamilton faller in i norra England. Cromwell slår skottarna vid Preston och får åter Karl I i sitt våld. Han försöker åter förhandla med kungen, men förgäves. De mest radikala bland soldaterna kräver då öppen brytning med monarkin.
Då majoriteten i parlamentet fortsätter sin aggressiva politik gentemot härens radikala sektor, låter Cromwell trupperna besätta London. I december avspärras parlamentsbyggnaden av soldater under befäl av överste Pride ("Pride's Purge"). Alla presbyterianska medlemmar hindras att komma in, och flera blir arresterade. Det utrensade parlamentet, "rump-parlamentet", behärskas helt av independenterna.

Frankrike. Kardinal Mazarin utfärdar en förordning som ålägger ämbetsmännen att betala skatt. Detta resulterar i våldsamma scener i Parisparlamenter (inte en representativ församling utan ett domarkoüegium av kungliga ämbetsmän). När regeringen arresterar några av de mest aggressiva blir det öppet uppror och barrikadstrider i Paris. Hovet kanar hånfullt upproret för "fronden" efter en förbjuden slangbåge som Paris' gatpojkar använder.

Polen. lohan Kasimir, bror till Vladislav IV, 1648-1668.
Kosackerna i Ukraina gör uppror mot sina polska herrar och får hjälp av tatarerna på Krim.

1649

Europa. Danmark och Generalstaterna sluter ett försvarsförbund. Dessutom får holländska fartyg mot en fast årlig avgift tuüfri passage genom öresund (redemrionstraktaten) .

Storbritannien. Rumpparlamentet förklarar att all makt ligger hos underhuset, och en specialdomstol dömer kungen tiU döden som "tyrann, förrädare och folkfiende". Den 30 januari bestiger Karl I modigt schavotten utanför Whitehall. Parlamentet utropar republiken och Cromwell blir president i spetsen för en regering (Council of State) på 41 medlemmar.
Varken Karl I:s avrättning eller republiken har stöd hos folkets flertal. Skottarna bryter med parlamentet och ställer sig bakom den halshuggne kungens son, Karl (11) Stuart, likaså större delen av flottan. Därtill kommer spänningen mellan segerherrarnas moderata och revolutionära flyglar. De senare kräver demokratiska reformer som allmän rösträtt och likhet inför lagen, men för sådana krav har Cromweü ingen sympati. Det är bara republikens militära dilemma och fruktan för utländsk inblandning som hindrar en splittring av segrarsidan.
På hösten för Cromwell över hären till Irland, som behärskas av de upproriska katolikerna. Puritanerna betraktar expeditionen som vedergällning för irländarnas massaker på protestanterna i Ulster, och ett ohyggligt blodbad anstäüs på civilbefolkningen i städerna Drogheda och Wexford.

Frankrike. Högadeln ansluter sig till upproret. Hovet lämnar Paris, men återvänder senare efter en överenskommelse med Parisparlamentets president, Louis Ma
€thieu Mole.
Ryssland. En ny lag skärper livegenskapen.

1650

Europa. Sedan krigsskadeståndet har betalats utrymmer de sista franska och svenska trupperna Tyskland.
Storbritannien. Lord Montrose blir tillfångatagen och avrättad av parlamentstrupper efter ett nederlag vid Corbisdale i Skottland. Karl Sruart Iandstiger i Skottland och hyllas som kung.
Under sommaren återvänder Cromwell från Irlaud och besegrar den skotske generalen David Leslie vid Dunbar. Efter segern besätter Cromwell Edinburgh.
Puritanerna genomdriver lagar mot svordomar och dryckenskap. iliktenskapsbrott beläggs med dödsstraff.
De brittiska kolonierna i Nordamerika erkänner republiken.


Frankrike. När regeringen arresterar prinsen av Conde blossar revolten upp igen och får militärt stöd från Spanien. Trots att de kungliga trupperna är överlägsna förlorar regeringen så småningom kontrollen över läget.

Nederländerna. I sin förbittring över Generalstaternas och storköpmännens kras på nedrustning låter Vilhelm II av Oranien sina trupper besätta Amsterdam. Strax efteråt dör han emellertid i smittkoppor, och huset Oranien har ingen ersättare till hands. En vecka efter Vilhelms död föder hans engelska hustru en son (Vilhelm III). Generalstaterna utnämner ingen ny ståthållare och avskaffar det gemensamma befälet över här och flotta. Utrikespolitiken kommer i händerna på den holländske rådspensionären lan de Witt.

Barbareskstaterna. Ali Bey i Tunis gör sig till självständig furste (bey) med ärftlig titel.

Sibiriens erövring. Ryssarna tränger fram i Ostsibirien ända till Kinas nordgräns.

Indien. Mahratterna gör sig fria från sin herre, sultanen av Bijapur. De är hinduer och lever i ett feodalsamhälle beståendeav en fysiskt stark underklass av stridbara bönder och en krigisk överklass av storgodsägare. Deras ledare är den indiske nationalhjälten SivaXi som dock är lika brutal och trolös som de muselmanska furstarna.

1651

Storbritannien. De skotska rojalisterna lider ett avgörande nederlag mot Cromwell vid Worcester. Karl Stuart lämnar Skottland och general George Monk slår ner det sista motståndet. Samtidigt får parlamentets amiral Robert Blake bukt med den rojalistiska delen av flottan.
För att skydda den brittiska sjöfarten mot holländsk konkurrens antar parlamentet navigationsakren, som förbjuder utländska fartyg att föra in annat än sitt eget lands varor i Storbritannien. Vidare begär man att utländska fartyg skall stryka flagg när de möter brittiska örlogsfartyg i Kanalen. Navigationsakten väcker förbittring både i utlandet och i de egna kolonierna och är i kraft till 1850.

Frankrike. Kardinal Mazarin lämnar frivilligt landet för att få slut på upproret. Prinsen av Conde försätts på fri fot och Parisparlamentet förklarar Mazarin landsförvisad. Genom sina brev leder kardinalen änkedrottningens politik precis som förut, och snart blir det nya slitningar. Prinsen av Conde reser på nytt upprorsfanan.

Danmark-Norge. Fredrik III gör sig kvitt "svågerpartiet". Corfitz Ulfeld och hans hustru flyr utomlands, sedan han anklagats för underslev, och partiets näst starkaste man, Hannibal Sehested, blir avsatt från sin post som ståthållare i Norge.

Turkiet. Haremseunuckerna mördar änkesultaninnan Koezem. Anarkin breder snabbt ut sig.

Sibiriens erövring. Kosackgeneralen Khabarov bygger fortet Albazin vid Amurs övre lopp. Samtidigt börjar ryssarna underkuva stammarna vid Amur och dess bifloder, vilket resulterar i upprepade konflikter med manchukejsaren i Kina.

Japan. Tokugawa letsuna shogun (1651 -1680). Sedan manchuerna erövrat Kina söker sig många kinesiska lärda en fristad i Tokyo och bidrar till att shogunens hov blir ett kulturcentrum.

Indien. Stormogulen beviljar engelsmännen handelsrättigheter vid floden HoogIY

1652

Europa. När den holländske amiralen Maarten Tromp nekar att stryka flagg för en brittisk eskader under Robert Blake utbryter det första handelskriget mellan Nederländerna och Storbritannien (1652 -54). Som holländarnas bundsförvant stänger Danmark Oresund för brittisk sjöfart och uppbringar alla brittiska fartyg i danska farvatten.
Spanska trupper återerövrar det av Frankrike ockuperade Barcelona.

Storbritannien. Irland och Skottland förenas med England i en realunion. De skall sända 30 representanter var till parlamentet i London.
I motsats till skottarna behandlas Irlands katolska befolkning som upprorsmakare och straffas hårt och obarmhärtigt. Irländarna blir i praktiken ett rättslöst proletariat och deras jord övertas av en engelsk överklass.

Frankrike. Marskalk Turenne besegrar prinsen av Condes upprorsarme vid S:t Antoine utanför Paris. Kuppmännen söker skydd innanför huvudstadens murar men befolkningen vänder sig mot dem och öppnar stadsportarna för regeringens trupper. Conde flyr till Spanien och går i tjänst hos fienden.

Ryssland. Irkutsk grundas i östra Sibirien.

Polen. Adelsriksdagen bestämmer att alla beslut måste vara enhälliga. Varje medlem får absolur vetorätt (liberum veto). Detta blir en starkt bidragande orsak till Polens framtida tragedier.

Sydafrika. Holländarna erövrar den obefästa stödjepunkt på Afrikas sydspets som portugisiska ostindienfarare använder som mellanstation, och lan van Riebeck grundar här Kapstaden.

1653

Europa. Efter två nederlag utanför Portland och North Foreland i Kanalen faller amiral Tromp i sjöslaget vid ön Texel. Hans efterträdare som överbefälhavare över flottan, Jacob van Opdam, en f.d. armeofficer, och den duglige amiralen Michiel de Ruyter, Iyckas inte hindra engelsmännen från att få övertaget. Dessutom splittras den holländska flottan genom en omfattande konvojtjänst för handelsflottans räkning.

Storbritannien. Cromwell upplöser egenmäktiga rumpparlamentet och inkallar ett "de heligas parlament", vars medlemmar väljs av armens of ficersråd efter förslag från de olika religiösa sekterna. Denna världsfrämmande församling är allt annat än lämpad att befatta sig med statsangelägenheter och överlåter i december parlamentets befogenheter till Cromwell som Lord Prorector. Därmed är militärdiktaturen ett faktum. Hela landet indelas i militärdistrikt under "generalmajorer" utnämnda av Cromweü.
Borgerlig vigsel införs.

Frankrike. Kardinal Mazarin återvänder och sitter ostörd vid makten till sin död 1661. Upproret är helt kuvat. Parisparlamentet förbjuds att behandla statsangelägenheter och finansfrågor. Den sluge kardinalen avstår dock från egentliga repressalier mot sina forna fiender.

Tyska kejsarriket. Den första riksdagen sedan Trettioåriga krigets slut sammanträder och beslutar om en allmän nedskrivning av skulder. En sådan har redan genomförts av flera landsfurstar.
Riksdagen förlorar så småningom all betydelse. Ursprungligen var det rädslan för en stark centralmakt som drev furstarna till samarbete, men denna fara existerar inte längre. Kejsaren har i praktiken reducerats till landsfurste i de habsburgska arvländerna. Återuppbyggnadsarbetet och det politiska initiativet är nu de enskilda staternas sak.
Tack vare duktiga regenter kommer de ledande staterna Österrike, Bayern, Sachsen, Brandenburg och Pfak förvånande
snabbt på fötter efter kriget.

Ryssland. En moderniserande kyrkoreform, utarbetad av patriarken Nikon, splittrar den ortodoxa kyrkan. Myndigheterna förföljer de "gammaltroende" (raskolniker) som vägrar att acceptera reformen.

1654

Europa. Nederländerna sluter fred med Storbritannien på hårda villkor. Holländarna lovar att respektera navigationsakten och får betala ersättning för de fartyg som danskarna uppbringat.
Den franske marskalken Turenne besegrar vid Arras i Artois en spansk här under överlöparen prinsen av Cond6.
Portugal och Storbritannien undertecknar en vänskaps- och handelstraktat.
De upproriska kosackerna i Ukraina underkastar sig tsaren. Resningen har letts av kosackhövdingen Bogdan Kmielniski. Därefter utbryter krig mellan Polen och Ryssland.

Nederländerna. Freden med Storbritannien är i första hand Jan de Witts verk, och de följande tjugo åren leder han republiken med en köpmans ekonomiska och fredliga grundinställning. Under fredsförhandlingarna lovade han personligen Cromwell att huset Oranien, som är besläktat med Stuartarna, inte längre skulle få bekläda några statsämbeten.

Sverige. Trött på regeringsbördorna abdikerar drottning Kristina till förmån för sin kusin, pfalzgreve Karl Gustav av Pfalz-Zweibrücken, och reser till Rom där hon övergår till katolicismen. Med Karl X Gustav (165~1660) får Sverige åter en ung och handlingskraftig soldatkung.

Sydamerika. En portugisisk folkresning driver slutgiltigt ut holländarna ur Brasilien

1655

Europa. Sedan Cromwell fått avslag på en begäran om brittisk handelsfrihet i de spanskamerikanska kolonierna går Storbritannien i krig med Spanien. Engelsmännen erövrar 1amaica i Västindien medan en annan brittisk flotta under amiral Blake seglar in i Medelhavet och blockerar den spanska kusten.
Genom att den polske kungen Johan Kasimir oklokt nog vidhåller sin släkts arvskrav på Sveriges tron får Karl Gustav en lämplig förevändning för att intervenera i det polsk-ryska kriget. Han angriper Polen, och många polska adelsmän går över till honom när han överskrider gränsen med en svensk här på 30 000 man.

Påvekyrkan. Alexander Vll (1655-1667) domineras av sin brorson Flavio Chigi.
NordamerZka. Den hoDändske guvernören i Nya Amsterdam (New York), Peter Stuyvesant, erövrar den blomstrande svenska kolonin Nya Sverige vid Delawarefloden efter att ha framkallat en tvist med dess guvernör Printz.

1656

Europa. Karl X Gustav tvingar kurfursten av Brandenburg att sluta förbund och ställa trupper till den svenska härens förfogande. Vid Warszawa lider polackerna nederlag mot svenskar och brandenburgare och Johan Kasimir flyr till Schlesien. Under tiden har ryssarna tagit Smolensk och Vilna i Litauen. Tsaren vill inte ha någon konkurrens från svenskarna och kastar sina trupper mot det svenska Ingermanland. Därmed har kriget utvecklats till en allas strid mot alla.
Striderna mellan Portugal och Spanien bryter ut på nytt.
Den venetianska flottan vinner en stor seger över turkarna vid Dardanellerna.

Storbritannien. Ett nyinkallat parlament erbjuder Cromwell kungatiteln, men militärdiktatorn säger nej av fruktan för härens reaktion. Däremot accepterar han erbjudandet att få utse sin efterträdare. Innan parlamentet började sin session rensades alla oppositionella element omsorgsfullt ut.

Frankrike. Jansenisterna börjar ge ut teologen och matematikern Blaise Pascals brev "Lettres provinciales". Jansenismen är en katolsk väckelserörelse grundad av nederländaren Cornelis lansen. Rörelsens utpräglat intellektuella karaktär skapar en motsättning till jesuiternas doktrinära religion och gör den på många håll till en exponent för politiska och andliga frihetskrav.

Portugal. Alfons Vl (1656-1667).

Turkiet. Motgångarna i kriget mot Venedig för fram den albanske bondpojken Muhammed Köprülü till posten som storvisir Trots att landets upplösning är långt framskriden Iyckas han återupprätta statsmaktens auktoritet. Korruption och slentrian försvinner, och de oregerliga janitscharerna och provinsguvernörerna (paschorna) kuvas med hård hand.

Kina. Ett ryskt sändebud, Fjodor Baikov, kommer till Peking. Kineserna uppfattar detta som ett ryskt erkännande av Kinas överhöghet, och ett brev med uppgift om vad den nya "Iydstaten" har att betala i tribut skickas till Ryssland. Tsaren har ingen möjlighet att protestera efter som ingen i Moskva kan läsa den kinesiska skrivelsen.

Västindien. En rad viktiga öar tillhör nu Frankrike, bl.a. Martinique, S:t Croix, S:ta Lucia och sjörövarön rortuga.

1657

Europa. Frankrike och England undertecknar en förbundstraktat och avtalar ett gemensamt angrepp på Spanska Nederländerna. Amiral Blake förstör den spanska silverflottan från Amerika utanför Kanarieöarna.
Danmark-Norge förklarar Sverige krig och erövrar det svenska Bremen-Verden. Karl X Gustav bryter beslutsamt upp från Polen och för sin här i ilmarsch genom Pommern till Danmark. Efter ett par månaders blixtkrig är större delen av Jylland ockuperat. I öster och till sjöss går det bättre för danskarna. De svenska trupperna drivs ut ur Halland, och amiral Henrik B jelke Iyckas blockera den svenska flottan under Clas Bielkenstierna inne i Wismar. Dessutom försämras Sveriges politiska och militära ställning på andra fronter. Kejsaren skickar en österrikisk hjälpkår till Polen. Kurfursten Fredrik Vilhelm av Brandenburg bryter den påtvungna alliansen och sluter förbund med Danmark-Norge och Polen; genom avtalet i Wehlau uppnår han att Polen inte längre gör anspråk på länsöverhögheten över Ostpreussen. Danmark-Norge avvisar engelska och franska medlingsanbud. Hertigen av Gottorp, Karl X Gustavs svärfar, har gått över till Sveriges sida.
Händelserna i Brasilien leder till öppet krig mellan Portugal och Nederländerna.
Efter kejsar Ferdinand IlI:s död har kurfurstekollegiet blivit en storpolitisk brännpunkt. Kardinal Mazarin arbetar på att manövrera ut huset Habsburg till förmån för Ludvig XIV men får uppge försöket att få till stånd ett samarbete med de antihabsburgska kurfurstarna.

Kina. Cheng Cheng-kungs djonker gör ett misslyckat angrepp på Nanking, men förstör omedelbart efteråt en stor manchuflotta utanför Fukien. Cheng har upprättat sitt högkvarter på ön Amoy.

Japan. En storbrand härjar Tokyo och lägger större delen av stadens praktbyggnader i aska.

Stormoguls rike. Medan den 70-årige Shah Jahan ligger allvarligt sjuk i Delhi utbryter öppen strid mellan hans söner, Aurangzeb och tronföljaren Dara Shikoh. De två bröderna hatar varann, mera av religiösa skäl än politiska. Dara är tolerant och hinduvänlig, medan Aurangzeb är en fanatisk och ortodox muslim.

1658

Europa. Franska och engelska trupper under marskalk Turenne vinner en avgörande seger vid Dunes över en spansk här under överlöparen prinsen av Conde. Därefter kapitulerar Dunkerque och överlämnas till engelsmännen.
I februari tågar Karl X Gustav med den svenska hären över de isbelagda danska farvattnen via Fyn, Langeland och LoUand-Falster till Själland och står vid mitten av månaden bara 20 kilometer från Köpenhamn. Den våghalsiga mar schen får Fredrik III att ge spelet förlo rat, och vid freden i Roskilde avstår han hela östra Danmark (Skåne, HaBand och Blekinge), Bornholm samt Bohus orh Trondheims län i Norge- Men bara tre månader senare bryter Karl fred«a, landstiger på Själland och innesluter Kopenhamn. Han vill vinna hela landet. Nu ingriper dock Danmark-Norges allierade. Kurfursten av Brandenburg återeroerar Jylland med en här på 30 000 österrikare polacker och brandenburgare, och en stor holländsk flotta under Jacob van Opdam besegrar svenskarna i Oresund och undsätter det belägrade Köpenhalan. I Norge återerövrar 10rgen Bjelkc Trond heims län, och en folkresning på Born holm driver bort de svenska ockupationstrupperna.
Efter habsburgarnas seger i kejsarvalet bildas det antihabsburgska första rhenförbundet mellan Frankrike, Sverige och ett antal tyska stater, bl.a. Braunschweig, Pfalz-Neuburg, Hessen-Kassel samt kurfurstarna av Köln och Mainz.

Storbritannien. Oliver Cromwell dör efter att ha utsett sonen Richard Cromwell till sin efterträdare. Denne är inte sin uppgift vuxen. Det råder ett utbrett missnöje över skattetrycket och militärutgifterna.

Tyska kejsarriket. Kurfurstekolleuet väljer Ferdinand III:s son Leopold I till keisare (1658-1705). Utan tvivel är han Europas lärdaste monark men mycket beroende av sina ministrar i fråga om politiken. Han saknar dock inte habsburgarnas sega uthåUighet i medgång och motgång.

Stormoguls rike. Aurangzeb besegrar brodern Dara Shikoh i slaget vid Agra och besätter Delhi. Han låter utropa sig till stormogul och håller sin far Shah Jahan (död 1666) i mild fångenskap, Som Jahans äldsta dotter Begum Sahib frivilligt delar. En afghanhövding utlämnar Dara, som har flytt, och Aurangzeb låter avrätta honom för kätteri.
Aurangzeb (1658-1707) befrämiar vetenskap och konst och grundar många Skolor och bibliotek, men omintetgör samtidigt med sin religiösa fanatism alla sina föregångares försök till utjämning av klyftorna mellan de två befolkningsgrUpPcrna i landet Motsättningarna blir nu omöJIiga att överbrygga.

1659

Europa. Spanien har tvingats på knä och underteCknar pyreneiska Yreden med England och Frankrike. Gränsprovinserna Roussillon och Cerdagne avstås till Frankrikel liksom Artois i Nederländerna och några städer i Flandern och Luxemburg. England får Dunkerque. Dessutom träffas avtal om äktenskap mellan Ludvig XIV och Filip IV:s dotter Maria Teresia. Den spanska prinsessan måste i förväg avsäga sig sin arvsrätt till Spaniens tron, men kardinal Mazarin ser till att hennes avsägelse blir helt illusorisk genom en del speciella bestämmelser - bl.a. skall hennes jättelika hemgift först erlaggas, och det kan det utfattiga Spanien aldrig göra.
Ett svenskt stormangrepp på Köpenha~zl n misslyckas. Med stöd av en hollandsk flotta under amiral de Ruyter återtar de danska fältmarskalkarna Ebersrein och Hans Schack under hårda strider ön Fyn, som hållits av Gustav Stenbock och pfalzgreven Filip von Sulzbach.
For att hindra ett svenskt sammanbrott i Danmark utövar England och Frankrike påtryckningar på Nederländerna, som under hot om krig tvingas gå med på en överenskommelse (Haagkonserten), enligt vilken de tre västmakterna tillsammans skall försöka återställa freden i Norden. Karl X Gustav awisar alla medlingsförsökX till stor lättnad för danskarnafi som endast motvilligt har accepterat de tre ländernas inblandning.
Spanska trupper invaderar Portugal men tvingas dra sig tillbaka efter ett nederlag vid Elvas.

Storbritannien. Richard Cromwell miss-
lyckas med att bilägga tvisten mellan hären och det åter församlade rumpparlamentet och avsäger sig posten som Lord

Protector. En militärkupp under general Lambert har makten i ett par månader, och i december gör rumpparlamentet ett nytt försök att regera. Politiskt och ekonomiskt börjar förhåHandena närma sig rena anarkin.
Den nordamerikanska kolonin Virginia proklamerar Karl Stuart som kung av Storbritannien.

Spanien. Regeringen försonar sig till slut med upprorsmakarna i Katalonien, som får sina gamla fri- och rättigheter bekräftade.

Indien. Mahratterna annekterar sultanatet Bijapur. Deras furste Sivaji erkänner formellt stormogulens överhöghet och får av denne 1667 titeln raja (sanskrit för "furste").

1660

Europa. Efter Karl X Gustavs plötsliga död sluter Danmark-Norge och Sverige fred i Köpenhamn. De tre västmakter som varit fredsmäklare vill inte att Danmark-Norge skall återfå sin gamla maktställning vid Oresund, och Sverige får trots sina militära nederlag behålla nästan alla vinsterna av Roskildefreden, med undantag för Bornholm och Trondheims län.
I Oliva undertecknar Sverige en fredstraktat med Polen och Brandenburg. Denna bekräftar Sveriges innehav av Livland, Polens av Västpreussen och Brandenburgs suveränitet över Ostpreussen. Kurfursten Fredrik Vilhelm avsäger sig alla krav på Svenska Pommern, och det polska Vasa-huset sina krav på Sveriges tron.
Siebenbürgens furste Georg Rakoozy stupar i strid mot turkarna.

Storbritannien. För att göra slut på den politiska anarkin ställer sig militärbefälhava-en i Skottland, general Monk, i spetsen för de moderata rojalisterna. På nyårsdagen går han över gränsen med sin här och marscherar mot London. "Långa Parlamentet", som Cromwell upplöste 1653, inkallas och beslutar att återinföra monarkin Sedan Karl Stuart har lovat från Nederländerna att bl.a. Iåta ägarna av gods som tidigare tillhört rojalister behålla sitt rov (Breda-deklarationen), utropas han tiU Storbritanniens kung av ett nytt parlament (konventionsparlamentet). På sin 30-årsdag den 29 maj håller Karl 11 (166~1685) sin intåg i London under folkets jubel.

Danmark-Norge. Med stöd av borpre och prästerskap genomdriver Fredrik m på en riksdag i Köpenharnn att Danm~u} från att ha varit valkungadöme bEr e
ärftlig envåldsmonarki (Norges krona är sedan gammalt ärftlig). Addn anr splitatrad och utan ledare, och låter sig motståndslöst berövas den prJIitiska makten. Kungens sekreterare Peder Sch~htr (senare Criffenfeld) utarbetar 1665 den s.k. Kongeloven.

Sverige. Karl XI blir vid 4 års ålder kung (166~1697).

Frankrike. Kardinal Mazarirt förbjuder Pascals 'Lettres Provrnåales".

Sydafrika Holländska boer (eg. bönder) slår sig ner i Kapkolonien. Detta t den första egentliga europeiska bosättl~ på Afrikas fastland. MåLnga bitatra sttrider med hottentotterna väntar nyby~

Kina. Det nationella motståndet mot Mananchuerna bryter slutligen samman efter 16 års kamp. Mingpretendenten Kuei Wang nyr till Burma.
Fransmännen får tillåtelse att driva handel på Kina.

1661

Europa. Sverige och Ryssland undertecknar freden i Kardis på grundval av villkoren i Stolbovafreden 1617.
Nederländerna och Portugal sluter fred
En fransk överdomstol i Metz för Elsass och Lothringen blir första ansatsen till en statsrättslig förening av de två provinserna.

Frankrike. Omedelbart efter kardinal Mazarins död deklarerar den 23-årige Ludvig XIV för sina ministrar att han i fortsättningen personligen ämnar leda regeringen. Han utropar sig själv till konung av Guds nåde. "Staten, det är jag" blir hans valspråk. Ludvig XIV är ingen stor begåvning, men han är arbetsam och plikttrogen och har både sunt förnuft, självförtroende och auktoritet. Dessutom forstår han att placera rätt man på rätt post. Mazarins privatsekreterare lean Baptiste Colbert, son till en klädesfabrikor från Reims, får ledningen av finanserna och bringar reda i det kaotiska skatteväsendet-hittills har 62 procent av skatterna försvunnit på vägen från uppbörd5mannen till statskassan. Dessutom ökar Colbert avkastningen från de kungliga godsen och stöder industri och handel genom merkantilistisklagstiftning.

Storbritannjen. Ett nytt parlament med roiahstisk majoritet sammanträder (Kalalierspariamentet)~ Regeringens ledande man blir lordkanslern Edward Hyde, ear/ av Clarendon. Han Iyckas få den republikanska hären demobiliserad i ordnade former och förhindrar att de gods Som rojalisterna under Cromwelltiden tvingats sälja återställs till dem. Karl I:s domare blir halshuggna och Cromwells lik tas fram ur Westminster Abbey och hangs upp i en galge. Ytterligare repressalier uteblir. Karl II är cynisk och opålitlig men otvivelaktigt Stuartarnas skarpaste hjärna, och ger hellre efter än riskerar att drabbas av samma öde som sin far.
Parlamentet antar 1661-65 en rad lagar, den s.k. Clarendon Code (trots att Clarendon motsatte sig Rera av dem), som återinför statskyrkan i England men också driver andra trosriktningar (dissenters), puritaner, presbyterianer, kväkare m.fl. till samlad opposition.
Irlands och Skottlands union med England upphävs och de får åter egna parlament. Skottarna hyllar Karl II när han lovar att respektera den presbyterianska kyrkan. Irländarnas ställning förbättras inte-engelsmännen lämnar inte tillbaka den jord som Cromwell konfiskerade, och landets ekonomi undergrävs ytterligare av att parlamentet i London förbjuder import av livsmedel från Irland.

Kina. K'ang Hsi (1661-1723). Vid sin tronbestigning är han 8 år gammal, och sedan han övertagit regeringen 1668 utvecklas han till en av världshistoriens mest glansfulla monarker. Trots att han själv är ointresserad av den kristna läran sätter han stort värde på jesuitmissionärerna och deras vetenskapliga och tekniska kunskaper. I viss mån låter han också anpassa konfucianismen efter katolskt mönster.
Burma utlämnar Mingpretendenten Kuei Wang, som avrättas av general Wu San-kuei. När Cheng Cheng-kung får veta detta, evakuerar han sin bas på Amoy-ön och seglar med sin flotta till Formosa, där han erövrar Fort Leeland och driver bort holländarna.

1662

Europa. England säljer Dunkerque till Frankrike för 400 000 pund. Detta är det första tecknet på franska expansionsplaner norrut mot Nederländerna.
Karl II gifter sig med den portugisiske kungens syster, Katarina av Braganza. Som hemgift medför hon Tanger och Bombay.

1663

Europa. Sultanen Muhammed IV proklamerar från Konstantinopel "det heliga kriget" mot kejsaren och Osterrike, och turkarna rycker åter fram genom Ungern. Leopold I vädjar till kristenheten om hjälp. Den tyska riksdagen beviljar pengar, Brandenburg och Bajern ställer trupper till förfogande och t.o.m. Ludvig XIV skickar en fransk hjälpkår.
Kejsar Leopold gifter sig med sin spanska systerdotter Margareta Theresia, dotter till Filip IV och halvsyster till Ludvig XlV:s drottning Maria Teresia.
Margareta gör inte som Maria avkall på sina tronrättigheter.

Tyska kejsarriket. På grund av kriget mot turkarna sammankallar Leopold I riksdagen i Regensburg. Den blir därefter permanent, tills Napoleon formellt avskaffar kejsarriket 1806. De tyska furstarna låter representera sig genom sändebud.

Kina. Cheng Chin anfaller Fukiens kust men slås tillbaka av manchutrupperna, som får hjälp av en holländsk flotta under Balthasar Bort.

1664

Europa. Väpnade sammanstötningar i Amerika och Afrika resulterar i det andra sjökriget mellan England och Nederländerna (1664 67). Karl Il:s bror, hertigen av York (senare Jakob II), intar Nya Amsterdam i Amerika, och med danskarnas hjälp erövrar engelsmännen det holländska fortet Carolusborg (ursprungligen byggt av svenskarna) på Guineakusten (allianserna i kolonierna är inte alltid desamma som i Europa).
Den kejserlige fältherren greve Raimondo Montecucculi, hejdar den turkiska framryckningen under storvisiren Ahmed Köprülü i ett slag vid klostret S:t Gotthard på gränsen till Steiermark. Trots segern sluter Leopold I några veckor senare en 20-årig vapenvila i Vasvar utan att ställa några krav på turkarna.

Frankrike. Colbert upphäver ett stort antal inrikes tuligränser, ett led i hans ansträngningar att utveckla handeln. Hävdvunna regler för handeln lagfästs och låneräntor blir tillåtna.
Ett ostindiskt handelskompani stiftas i Paris.

Siam. En handelstraktat ger holländarna monopol på den siamesiska utrikeshandeln.

Nordamerika. De brittiska kolonierna i Connecticut och New Haven slås samman.

1665

Europa. I sjöslaget vid Lowestoft besegrar engelsmännen den holländska flottan. Dess amiral, lacob van Opdam springer i luften med sitt fartyg.
Franska örlogsmän bombarderar de islamska piratnästena Alger och Tunis.

Frankrike. Colbert blir marinminister Under hans ledning växer den franskå flottan till världens största.

Spanien. Karl II, en sjuklig pojke på 4 år, blir kung (1665-1700). Hans österrikiska mor, Maria Anna, är förmyndare och förargar de stolta spanjorerna genom att låta sin tyske biktfader, jesuiten NeEhard, leda regeringen. Den lille kungens dåliga hälsa sätter tronföljden under storpolitisk debatt. Både Ludvig XIV och kejsar Leopold I är dottersöner till Filip III och gifta med döttrar till Filip IV, men även Alfons VI av Portugal och hertig Karl Emanuel II av Savojen kan göra anspråk på Spaniens tron genom släktforbindelser.

1666

Europa. Nederländernas bundsförvanter Frankrike och Danmark-Norge förklarar Storbritannien krig. Michiel de Ruyter besegrar den engelske amiralen Ceorge Monk //bemar/e i ett fyra dagar långt sjöslag i Kanalen utanför North Foreland .
Staden Colmar i Elsass demonstrerar mot det franska protektoratet och understryker sin samhörighet med Tyska riket genom att prägla mynt med kejsar Leopolds bild. Förfranskningen av Elsass fortsätter dock stadigt.

Frankrike. Barnrika familjer får skattelattnader.

Storbritannien. Då Karl II talar föraktfullt om sina loften till de skotska presbyterianerna blir det öppen resning. Upproret slås ner i slaget vid Pentland Hills.
Aven i England börjar oppositionen bli verksam.
Indonesien. Holländarna erövrar Celebes från portugiserna.

1667

Europa. Ludvig XlV gör anspråk på större delen av Spanska Nederländerna och hänvisar till att Spanien inte har betalat hans drottnings jättelika hemgift. Denna hotande vändning får engelsmän och holländare att skynda till förhandlingsbordet och den 21 juli undertecknas freden i B;eda mellan å ena sidan Storbritannien och å den andra Nederländerna, Frankrike och Danmark-Norge.-I juni, mitt under förhandlingarna, hade amiral de Ruyter seglat uppför Themsen och bombarderat örlogsvarven i Chatham. Dessförinnan hade en fransk här under marskalk Turenne den 24 maj gått över gränsen till Spanska Nederländerna. Under ett tremånaders fälttåg erövrar den en rad städer och fästningar (devolutionskriget 1667-68).
En ny fransk tulltariff är öppet riktad mot den holländska handeln, och Generalstaterna svarar med samma mynt.
Danska trupper besätter de tyska grevskapen Oldenburg och Delmenhorst sedan furstesläkten dött ut.
Polen och Ryssland sluter vapenstillestånd i Andrussov. Polackerna avstår Smolensk och Ukraina öster om Dnjepr med Kiev.

Frankrike. Parisparlamentet blir fråntaget rätten att protestera mot kungliga förordningar. Därmed är det absoluta enväldet ett faktum. Kungen har oinskränkt makt över lagstiftningen.
Enhetliga processregler införs för civilrättsliga mål (Code Louis), 1670 även för straffrättsliga.
Den bländande vackra men nyckfulla och högmodiga Madame de Montespan undantränger Ludvig XlV:s behagfulla älskarinna Louise de La Valliere Hennes make drar sig tillbaka till sitt gods och Madame de Montespan uppträder öppet som kungens officiella mätress ("maitresse" eg. = härskarinna).

Storbritannien. Efter Bredafreden blir lord Clarendon tvungen att fly utomlands för att undkomma en anklagelse från parlamentet för korruption, trots att han var den minst korrumperade mannen vid hela hovet.
Karl II inför ett slags kabinett, den s.k. Cabalen (efter första bokstaven i medlemmarnas namn: Clifford, Arlington, Buckingham, Ashley och Lauderdale).

Nederländerna. De holländska provinserna beslutar avskaffa ståthållarvärdigheten. Övriga provinser protesterar, men blir övertalade av Jan de Witt att acceptera "Harmoniakten", enligt vilken den civila och den militära förvaltningen skall hållas åtskilda. De Witt är den rika överklassens talesman mot huset Oranien, som har folkligt stöd.

Påvekyrkan. Clemens IX (1667-1669).

Portugal. Alfons VI blir fråntagen regeringen av sin bror Pedro (II) och slår sig ner på Azorerna.

Ryssland. Donkosacken Stenka Rasin (eg. Stepan Rasin) uppviglar kosackproletariatet mot tsaren och de rika kosackerna. Bönderna vid Volga sluter sig till upproret (1667-71), som en tid hotar hela tsarens välde i södra Ryssland.

Persien. Shah Soliman (1667-1694) är en vankelmodig man som inte lyckas hejda landets tilltagande förfall.

Nordamerika. Genom Breda-freden avstår holländarna Manhattan (Nya Holland) till Storbritannien. Nya Amsterdam får namnet New York, och det holländska Fort Oranien döps om till Fort Albany.

1668

Europa. I Wien undertecknas den 9 januari en hemlig traktat om uppdelningen av det spanska imperiet mellan Frankrike och kejsar Leopold, eftersom man väntar sig att Karl II skall dö barnlös. Fyra dagar senare undertecknar Generalstaterna och Storbritannien i Haag den berömda trippelalliansen, som även Sverige ansluter sig till. Alliansen är riktad mot Frankrike. Kort efteråt rycker franska trupper under prinsen av Conde in i den spanska besittningen Franche-Comte och besätter hela provinsen på två veckor. Inför hotet från trippelalliansen sluter Frankrike emellertid fred med Spanien i Aachen den 2 maj och utrymmer Franche-Comte mot att det får behålla 12 nederländska fästningar, bland dem Lille. Efter freden försämras de franskholländska relationerna kraftigt. Ludvig XIV inser att "krämarrepubliken" kommer att bli en ständig motståndare till hans erövringspolitik.
Spanien erkänner Portugals självständighet efter påtryckningar från England.

Polen. Johan Kasimir som tröttnat på adelsriksdagens politiska kaos, avsäger sig kronan och reser till Frankrike. Därmed försvinner den svenska Vasaätten ur Polens historia.

Sydafrika. Holländarnas kolonisation sträcker sig nu fram till Mosselbukten på sydkusten.

1669

Europa. Efter många års oavbruten belägring erövrar turkarna den venetianska fästningen Candia (nu Iraklion) på Kreta.

Hanseförbundet. Den sista hansedagen hålls i Lübeck. Bara sex städer skickar delegater. Hansekontor finns dock kvar i Bergen till 1775, i London till 1852 och i Antwerpen till 1863.

Frankrike. Colbert presenterar den första balanserade statsbudgeten. Trots kolossala utgifter till hovet och hären har han också lyckats betala statsskulden.

Storbritannien. Karl II:s bror, hertig Jakob av York, går öppet över till katolicismen. Kungen är själv katolik i själ och hjärta och i motsats till parlamentet franskvänlig.

Spanien. En adelskoalition tvingar änkedrottningens tyske biktfader att lämna landet och lägger makten i händerna på Filip IV:s naturlige son Juan de Austria. Denne tröttnar dock snart på regeringsarbetet. Drottning Maria Anna återvänder och låter sin elegante men obetydlige älskare Valenzuela hålla i rodret.

Polen. Efter långvarigt trätande väljer riksdagen en infödd adelsman, Michael Wisniowiecki, till kung (1669-74).

Stormoguls rike. Aurangzeb förbjuder hinduismen och befaller att alla hinduernas "avgudatempel" skall rivas. Sedan är det slut med det inre lugn som Akbar och hans efterföljares kloka toleranspolitik skapade. Hinduerna besvarar religionsförföljelserna med den ena desperata revolten efter den andra.

Nordamerika. Fransmannen Robert la Salle upptäcker Niagarafallet och Ohiofloden.

1670

Europa. Ludvig XIV förbereder systematiskt den kommande uppgörelsen med Nederländerna. Hans agenter undertecknar i Dover en hemlig traktat med Karl II, som mot omfattande subsidier lovar att hjälpa Frankrike och vid lämplig tidpunkt gå över till katolicismen. Den engelske kungens syster Henrietta, gift med Ludvig XIV:s bror Filip av Orleans, förmedlade kontakten. I hennes sällskap fanns Louise de Kerouaille, en vacker fransyska som senare kommer till London som Karl II:s älskarinna och Ludvig XlV:s spion.
Franska trupper angriper plötsligt Lothringen och besätter hela landet. Hertig Karl måste gå i landsflykt.
Kurfursten Ferdinand Maria av Bajern sluter under inflytande av sin franskvänliga hustru, Adelaide av Savojen, ett subsidieavtal med Ludvig XIV.
Venedig sluter fred med Turkiet och avstår Kreta mot att det får behålla tre fästningar på ön.

Påvekyrkan. Clemens X (1670-1676).

Danmark-Norge. Kristian V (167 1699).
Criffenfeld blir den ledande politikern och utnämns 1673 till rikskansler.
Ryssland. Kineserna skickar ett sändebud till Moskva, men utan praktiskt resultat.

Kina. Engelsmännen får tillåtelse att driva handel på Kina.

1671

Europa. Den franska inringningspolitiken mot Nederländerna fortsätter. Kurfurst Karl av Pfalz blir knuten till Frankrike genom ett äktenskap mellan hans syster Elisabeth Charlotte ("Liselotte") och hertigen av Orleans, bror till Ludvig XIV. Kurfursten av Köln och biskopen av Münster sluter angreppsförbund med Frankrike Kejsar Leopold lovar Ludvig XIV att förhålla sig neutral i ett franskholländskt krig, detsamma gör kurfursten av Trier, samt Württemberg, PfalzNeuburg och en rad andra tyska furstendömen.
Efter en lång tvekan lovar den spanska regeringen Generalstaterna hjälp i händelse av ett franskt angrepp, men i övrigt har Ludvig XlV:s pengar och diplomati nästan helt isolerat den lilla republiken. Den franske ambassadören har lämnat Haag. Kriget står för dörren.
Ryssland. Stenka Rasins odisciplinerade och dåligt utrustade upprorsarme dukar under för tsarens trupper. Upprorsmakarnas huvuden rullar.

1672

Europa. Storbritannien, Frankrike, Bajern, kurfursten av Köln och biskopen av Münster förklarar Nederländerna krig. Omedelbart dessförinnan har den svenska förmyndarregeringen genom en hemlig traktat lovat Frankrike att börja krig mot de tyska furstar som ingriper till Nederländernas förmån. Däremot har franska trevare i Köpenhamn och Berlin blivit awisade. Brandenburg sluter ett regelrätt förbund med Nederländerna.
I maj för marskalk Turenne 120 000 man i ilmarsch genom de allierade tyska furstendömena och in i Nederländerna. Det holländska försvaret bryter samman inför övermakten. Arnhem, Nijmegen och Utrecht faller, och Amsterdam hotas. Men amiral de Ruyters seger över den engelsk-franska flottan utanför Southwold förhindrar en landstigning i ryggen på försvararna, och när den första paniken har lagt sig svetsas holländarna samman till förtvivlat motstånd. Den 22-årige Vi/helm lil av Oranien utnämns till ståthållare och överbefälhavare. Vallarna mot Nordsjön öppnas, och vattenmassorna hejdar fiendens framryckning. Befolkningens ursinne vänds mot den kapitalistiska patricierregeringens defaitism och militära försummelser. Jan de Witt och hans bror Cornelis Iynchas av folkmassan i Haag.
Kejsaren och Brandenburg ingår ett försvarsförbund, och när en österrikiskbrandenburgsk här marscherar mot Rhen i december tvingas kurfursten av Köln och biskopen av Münster dra bort sina trupper från Nederländerna. Alliansen mellan kejsaren och Brandenburg är dock bräcklig.
Kosackerna i Ukraina reser sig åter mot polackerna och ber turkarna om hjälp. En här under sultan Muhammed och storvisiren Ahmed Köprülü erövrar gränsfästningen Kamieniec-Podoijsk och rycker ända fram till Lublin och Lemberg. Kung Michael sluter fred i Budziak och avstår Podolien samt en del av Ukraina, men den polska riksdagen förkastar fredstraktaten, och kriget fortsätter.

Storbritannien. Karl II upphäver tvångslagarna mot katoliker och puritaner (indulgensdekretet). Det skaffar honom emellertid inga vänner bland dissenters, som inte vill bli likställda med katolikerna, och det oroar parlamentet som anser statskyrkan vara den bästa garantin mot både kungligt-katolskt envälde och puritansk demokrati.

Madagaskar. Den infödda befolkningen fördriver fransmännen och förstör Fort Dauphin.

Västindien. Danmark-Norge annekterar sjörövarön S:t Thomas. Ett misslyckat kolonisationsförsök ägde rum 1666- 1668.

1673

Europa. Danmark-Norge lovar Nederländerna militär hjälp om fler länder (Sverige) ansluter sig till republikens fiender, men i gengäld avfaller Brandenburg och sluter separatfred med Frankrike i Vossem. Fredsförhandlingar i Köln under svensk medling strandar p.g.a. alltför stora fransk-engelska krav.
Under påtryckningar från Spanien och den tyska opinionen förklarar kejsar Leopold till sist Frankrike krig. Den 30 augusti undertecknas en spansk-österrikisk-holländsk allianstraktat i Haag. Därmed har kriget blivit ett europeiskt storkrig.
Fransmännen tvingas utrymma större delen av de besatta holländska områdena, som de skoningslöst ödelägger, och skicka trupperna till den nya fronten vid Rhen. Där förenar sig Vilhelm av Oranien med kejsarens fältherre greve Montecucculi och erövrar Bonn i kurfurstendömet Köln.
I ill sjöss är holländarna klart överlägsna. Den 21 augusti vinner amiral de Ruyter vid Kijduin en ny glänsande seger över den dubbelt så stora franskengelska flottan.
Den polske kronfältherren Johan Sobieski besegrar turkarna under Ahmed Köprülü på Khotin-slätten vid Dnjestr.

Storbritannien. Parlamentet tvingar Karl 11 att upphäva indulgensdekretet och beslutar att utestänga alla katoliker och dissenters från statliga ämbeten (testakten). Detta drabbar bl.a. den katolske tronföljaren hertigen av York (Jakob 11), som måste avgå från posten som chef för flottan.
Under konflikten upplöses cabalen (se år 1667), och kungen allierar sig med de konservativa. Thomas Osborne, earlen av Danby, blir den ledande ministern.
Nu börjar parlamentet spaltas upp i två partier: tories och whigs. ("Tory" är ett gammalt ord för irländsk-katolska rövare. "Whigs" kallade man föraktfullt de presbyterianska hästdrivarna i Skottland, och senare skotska rebeller i allmänhet. Ursprunget till partinamnen faller dock snart i glömska.)
Danbys toryparti verkar för en stark kungamakt och statskyrka, medan whigpartiet, under ledning av lord Shaftesbury, kräver inskränkt monarki och religiös tolerans -dock inte mot katoliker. Inget av partierna är demokratiskt i modern mening, och beträffande utrikespolitiken är de ense om en franskfientlig kurs.
Karl II tar konsekvensen av nederlaget och ger upp alla katoliceringsplaner. Han vill inte bli avsatt för religionens skull.

Centraiasien. Den västmongoliske khanen Galdan enar oloeter, dunganer och kalmucker och skapar en mäktig centralasiatisk stat. Han erövrar Samarkand, Bokhara och delar av västra Ostturkestan. Trots att han är uppfostrad hos Dalai Lama i Tibets huvudstad Lhasa, går Galdan senare över till islam för att vinna sina nya islamska undersåtar.

Nordamerika. En holländsk flotta erövrar åter New York, som avståtts till engelsmännen år 1667.