Luxor Dator ABC 806

Bruksanvisning

Förord

Denna bruksanvisning vänder sig till dig som ska börja använda din ABC 806. Bruksanvisningen som innehåller både beskrivande text och instruktioner är skriven så att även du som inte har någon tidigare datorerfarenhet utan svårighet ska kunna använda din ABC 806. För att skriva egna program behöver man dock kunskaper i programmeringsspråket BASIC II. Detta språk behandlas mycket ytligt i bruksanvisningen eftersom det beskrivs i en separat manual.

Kapitel 1 innehåller en översiktlig presentation av ABC 806. Det behandlar bl a ingående enheter, användningsområden, expansionsmöjligheter, programspråk och program.

Kapitel 2 beskriver grundkonfiguration, uppbyggnad och funktion. I detta kapitel beskrivs också hur minnet är disponerat.

Kapitel 3 redovisar placering, märkning och funktion för de tangenter, indikatorer och anslutningsdon som finns.

Kapitel 4 innehåller instruktioner för handhavandet tillsammans med flexskiveenhet.

Kapitel 5 beskriver kringutrustning och hur den ska anslutas.

Kapitel 6 innehåller tekniska data samt ett systemschema över ABC 806.

Kapitel 7 är en litteraturförteckning.

Kapitel 8 innehåller ett antal bilagor med bl a meddelanden, minneskartor samt en förteckning över tecken och koder.

Innehåll

1 Inledning
1.1	Ingående enheter
1.2	Användningsmöjligheter
1.3	Expansionsmöjligheter
	1.3.1	Expansionskort
	1.3.2	ABC NET
	1.3.3	Kringutrustning
1.4	Programspråk
1.5	Program
	1.5.1	Systemprogram
	1.5.2	Applikationsprogram
2 Uppbyggnad och funktion
2.1	Grundkonfigurationer
2.2	Dator
	2.2.1	Uppbyggnad
	2.2.2	Funktion
	2.2.3	Minnesdisposition
	2.2.4	Systemprogrammet
2.3	ABC 812
2.4	ABC 815
2.5	Tangentbord
2.6	Optioner
	2.6.1	Expansionskort
	2.6.2	ABC NET
3 Manöverorgan och anslutningsdon
3.1	Dator
	3.1.1	Anslutningsdon
	3.1.2	ABC-bussen
3.2	ABC 812
3.3	ABC 815
3.4	Tangentbord
	3.4.1	Alfanumeriska tangenter, ABC 77 och ABC 55
	3.4.2	Funktionstangenter, ABC 77 och ABC 22
	3.4.3	Numeriska tangenter, ABC 77 och ABC 22
	3.4.4	RESET-knapp
4 Användning
4.1	Anslutning
4.2	Start
	4.2.1	Felfunktion
4.3	Funktionskontroll
4.4	Programladdning från flexskiveenhet
4.5	Programkörning
	4.5.1	Start av program
	4.5.2	Köpta program
	4.5.3	Egna program
4.6	Programlistning
4.7	Programlagring på flexskiveenhet
4.8	Avstängning
5 Kringutrustning
5.1	Flexskiveenhet
5.2	Expansionsenhet
5.3	Skrivare
5.4	Plotter
5.5	Digitaliseringsbord
5.6	Modem
5.7	Anslutning av kringutrustning
	5.7.1	Flexskiveenhet
	5.7.2	Skrivare
	5.7.3	Expansionsenhet
6 Tekniska data
6.1	Specifikation
	6.1.1	Dator
	6.1.2	ABC 812 färgbildskärm
	6.1.3	ABC 815 monokrom bilidskärm
	6.1.4	ABC 77 tangentbord
6.2	Systemblockschema
7 Litteraturförteckning
8 Bilagor
1	Tangentkoder i tecken-/grafmod (ASCII-tabell)
2	Koder för attributhantering
3	Koder från tangentbordet
4	Decimala koder från tangentbordet
6	Minneskarta ABC 806 med flexskiveenhet ansluten
7	Fellista med kommentarer
8	Portadresser till kommunikationskretsar

1 Inledning

ABC 806 är en vidareutveckling av datorn ABC 800 från Luxor. Det är framför allt möjligheterna att återge och lagra högupplösningsbilder som utökats genom komplettering med ett grafiskt minne på 128 kbyte. Med ABC 806 har man möjlighet att oberoende av varandra välja färg på tecken och bakgrund samt understrykning av tecken m m. Styrtecknen för detta lagras i ett särskilt attributminne.

1.1 Ingående enheter

ABC 806 kan byggas upp på flera olika sätt. Dels kan man använda en färgbildskärm ABC 812, dels en monokrom bildskärm ABC 815. Med monokrom menas en färg - amber (orange) mot mörk bakgrund.

Till ABC 806 kan man använda två typer av tangentbord ABC 77 eller ABC 55. Det som skiljer de båda tangentborden åt är att ABC 77 har funktions- och numeriska tangenter. Vid behov kan dock ABC 55 kompletteras med ABC 22 som är ett separat tangentbord med enbart funktions och numeriska tangenter. Tangentborden är uppbyggda enligt svensk standard och används när man vill kommunicera med datorn genom att skriva in kommandon, programinstruktioner eller datavärden.

Datorn innehåller systemprogram för högnivåspråket BASIC i PROM. Detta innebär att ABC 806 är klar att användas direkt efter spänningstillslag för laddning av applikationsprogram från flexskiva, eller för utveckling av egna program.

ABC 806 kan byggas samman till ett större system, ABC NET, där flera datorer kopplas samman mot ett gemensamt massminne.

1.2 Användningsmöjligheter

ABC 806 kan i standardutförande användas inom en mängd olika områden. Dessa kan ökas avsevärt genom att man har möjlighet att ansluta olika kringutrustningar. Ansluts t ex en flexskiveenhet kan stora register hanteras medan en expansionsenhet med olika expansionskort ger möjlighet till mätning och styrning. Mer om kringutrustning i kapitel 5.
Nedan följer några exempel på hur ABC 806 kan användas inom olika områden.

På kontoret:
för registrering av kund-, lager-, reservdels- och medlemslistor samt olika adressregister, för bokföring, försäljningsstatistik, resultatredovisning, ordbehandling m m.
Inom industrin:
som hjälpmedel vid beräknings- och konstruktionsarbeten, vid test av program och programdelar, som komponent i mät och regtersystem för produktionsövervakning och styrning, som intelligent terminal till stordator, för intern utbildning i datateknik och programmering.
I skolan:
som hjälpmedel vid beräkningar och laborationer i naturvetenskapliga ämnen, företagsekonomi och statistik, för utbildning i datateknik och BASIC-programmering, som hjälpmedel för schemaläggning, samt hantering av inventarie- och läromedelsregister, osv.
I hemmet:
för registrering av egna samlingar, som hjälpmedel vid t ex deklaration och läxläsning, för utveckling av egna program samt när man har datateknik som hobby.

1.3 Expansionsmöjligheter

1.3.1 Expansionskort

Användningsmöjligheterna med ABC 806 kan direkt ökas genom att man ansluter ett expansionskort. Detta kort ansluts till ABC-bussen via den lediga kortplatsen, som är direkt åtkomlig genom ett urtag på datorns baksida. Kortet gör det möjligt att anpassa ABC 806 för en speciell uppgift, t ex som mätdator. Kortplatsen kan också med fördel användas för anslutning av styrkort för något av Luxors massminnen. Hur enheterna ansluts framgår av kapitel 5.

Det finns ett stort urval av expansionskort för anslutning till ABC-bussen t ex olika analog/digitalomvandlare och in/utgångskort (I/O-kort). De flesta I/O-kort i Databoard 4680- och ABC-serien kan anslutas till ABC-bussen. Antalet tillgängliga expansionskort utökas succesivt allteftersom nya användningsområden och möjligheter kommer fram.

Vid användning av mer än ett expansionskort ansluts dessa till ABC 806 via expansionsenhet ABC 890.

1.3.2 ABC NET

ABC 806 kan användas som dator i ett nät med flera ABC datorer sammankopplade mot samma massminne. Funktionen fås genom att ett PROM byts på kretskortet samtidigt som en omkopplare på processorkortet ställs om. Mer om detta i kapitel 3.

1.3.3 Kringutrustning

Till ABC 806 kan man ansluta ett flertal olika enheter för att anpassa funktionen, eller för att ytterligare öka dess prestanda. De enheter som kan vara aktuella beskrivs närmare i kapitel 5 medan systemblockschemat i avsnitt 6.2 visar en översikt på de olika delarna.

1.4 Programspråk

Det finns en mängd olika programspråk för datorer, alltifrån maskininstruktioner till högnivåspråk. Exempel på olika språk är maskinkod, ASSEMBLER, BASIC, COBOL, FORTRAN och PASCAL. Maskinkod kallas den typ av information som processorn/mikroprocessorn arbetar med. Maskinkoden består av ettor och nollor i olika kombinationer.

Att programmera i maskinkod är dock både arbetsamt och tidskrävande. Därför har olika typer av högnivåspråk utvecklats, t ex BASIC. Ett högnivåspråk är mer anpassat till människan än vad maskinkoden är. Maskinkod: BASIC: 10010011 10001101 50 IF A>B THEN GO TO 230 10101100 01101010 01101110 00011010 ABC 806 använder normalt högnivåspråket BASIC (Beginners All-purpose Symbolic Instruction Code), som är lätt att lära in även för nybörjare. Olika datorer i ABC-serien har vissa variationer i språket varför BASIC II manualen för ABC 806 bör studeras.

För att använda ett applikationsprogram behövs dock inga kunskaper i BASIC. De av Luxor framtagna applikationsprogrammen har utförliga anvisningar på svenska.

ABC 806 kan även programmeras i maskinkod. Detta kräver att programmeraren är väl insatt i maskinprogrammering och har tillgång till manualer över de kretsar som ingår i datorn.

1.5 Program

1.5.1 Systemprogram

Systemprogrammet i ABC 806 innehåller en interpretator, för tolkning av högnivåspråket BASIC. Vidare finns styrrutiner, in- och utmatningsrutiner för bildskärm och tangentbord.

Dessutom är systemet utökat med ett DOS och ett options-PROM som i standardutförande innehåller operativsystiem för flexskiveenhet samt printer- och terminalrutin.

Olika systemprogram kan laddas in från flexskiveenheten. Det kan vara program för styrning av in/utsignaler på expanionskort, eller program för andra högnivåspråk, t ex PASCAL.

1.5.2 Applikationsprogram

ABC 806 innehåller även 32 kbyte RAM för lagring av applikationsprogram och 128 kbyte för lagring av data och/eller färgbilder. Ett applikationsprogram utgörs antingen av ett eget utvecklat program eller ett köpt program. Till ABC 806 finns ett flertal olika applikationsprogram som levereras på flexskiva. Med varje program levereras också en bruksanvisning som beskriver vad programmet kan och hur det används.

2 Uppbyggnad och funktion

2.1 Grundkonfiguration

ABC 806 kan byggas samman på olika sätt beroende på vilken bildskärm och vilket tangentbord som används.

ABC 806 med bildskärm ABC 812 används när man vill utnyttja datorns möjligheter att återge och hantera färg. Normalt presenterar datorn texter och grafik på 24 rader med 80 alternativt 40 tecken i sex färger samt svart och vitt. Punktgrafiken i datorn medger en upplösning på upp till 512 x 240 punkter.
ABC 806 med bildskärm ABC 815 används vid monokrom återgivning, dvs amber (orange) mot mörk bakgrund. Texter visas på 24 rader med 80 alternativt 40 tecken. Punktgrafiken i datorn medger en upplösning på upp till 512 x 240 punkter.
Normalt används tangentbordet ABC 77 som har alfanumeriska, funktions och numeriska tangenter. I de fall då man mera sällan har behov av funktions och numeriska tangenter kan ABC 55 användas. Detta bord kan enkelt kompletteras med ABC 22.

2.2 Dator

2.2.1 Uppbyggnad

Datorn som är en separat enhet innehåller ett antal olika kretskort. Efter det att man tagit bort några skruvar i kåpans framkant kan överdelen lyftas bort så att korten blir tillgängliga.

Datorn innehåller följande enheter:

PU-kortet, Processor Unit, som består av
- Mikroprocessorn Z80A
- 32 kbyte PROM för lagring av systemprogrammet
- 32 kbyte RAM som är primär- och arbetsminne
- SIO, DART och CTC för seriekommunikation med tangentbord och yttre enheter

DOS PROM för diskoperativsystem. Detta PROM byts när ABC NET ska användas
Options-PROM med printer- och terminalrutiner samt rutiner för HR-grafik
Omkopplare för olika typer av kommunikation
Drivkretsar för kommunikation

VU-kortet, Video Unit, som består av
- CRTC styrkrets för text
- Teckenminne 2 kbyte RAM
- Attributhanterare som bl a väljer färg och teckenstorlekar
- Attributminne 2 kbyte RAM. Detta minne innehåller styrkoder för teckenminnet
- Grafikminne 128 kbyte RAM för HR-grafik, High Resolution. Kan också användas för datalagring (RAM-floppy)
- Realtidsklockan, som består av ett antal byte i RAM, räknas upp med kristalloscillatorn som referens. Vid uppstart laddas den inbyggda CMOS kalenderns data in i dessa RAM
- Teckengenerator
Kraftenheten som är en DC/DC-omvandlare, förser datorn med erforderliga spänningar. Spänningen på ca 24 V tas från bildskärmen och omvandlas till de stabiliserade spänningarna +5V, +12V samt -12V. Dessa spänningar är också tillgängliga i ABC-bussen.
Korthållare som används för anslutning av expansionskort. I hållaren finns en 64-polig kontakt med signalerna i ABC-bussen.

2.2.2 Funktion

Direkt efter spänningstillslag eller vid RESET styrs datorn av systemprogrammet som nollställer samtliga variabler, raderar bildminnet och skriver ut ABC 806 på bildskärmen. Datorn är sedan klar att ta emot en programinstruktion eller ett kommando. Även AUTOSTART är möjlig, se avsnitt 4.4.

Varje tangent på tangentbordet ger en speciell kod som motsvarar tangentens funktion s k ASCII-kod, se bilaga 1. ABC 806 omvandlar sedan denna kod till ett tecken som skrivs ut på markörens plats, samtidigt som markören flyttas ett steg åt höger. Markören indikerar således i vilken position nästa tecken kommer att skrivas in. Som visas i bilaga 1 kan ASCII-koden också tolkas grafiskt. Koden från tangenterna kan ändras med CTRL- och/eller SHIFT-tangenterna för att ge speciella koder eller direkta kommandon till ABC 806.

Om en programinstruktion skrivs in ombesörjer systemprogrammet utskrift av instruktionen på bildskärmen, tecken för tecken. När sedan RETURN-tangenten trycks ner kontrollerar systemprogrammet att det är en korrekt BASIC-instruktion. Om så är fallet väntar datorn på nästa instruktion eller kommando. Skulle det vara något fel på instruktionen talar datorn om detta genom att skriva ut ett meddelande på bildskärmen, t ex Error 220.

Om ett kommando skrivs in, t ex LOAD DR1:, skrivs också detta ut på bildskärmen och när RETURN-tangenten trycks ner utförs kommandot av systemprogrammet. LOAD DR1: innebär att ett program laddas in från flexskiveenheten till användarminnet i ABC 806. När programladdningen är klar skrivs ABC 806 ut på bildskärmen och datorn väntar på ett nytt kommando eller en ny instruktion.

Skrivs kommandot RUN, testar systemprogrammet först applikationsprogrammet. Om programmet innehåller något fel t ex en NEXT-instruktion saknas skrivs ett meddelande ut, t ex (Error 182). Är applikationsprogrammet rätt skrivet, börjar exekveringen av BASIC-instruktionerna, dvs applikationsprogrammet (användarprogrammet) startar. Datorns arbete styrs nu av applikationsprogrammet, som utnyttjar systemprogrammets rutiner för utskrift på skrivare eller bildskärm, addition av två tal etc.

Under körningen övervakar systemprogrammet exekveringen. Samtliga fel som uppstår vid programkörningen kan hanteras av en speciell rutin, s k felhanterare.

Datorn har högupplösningsgrafik som standard, för presentation av bilder diagram, kartor, ritningar etc på bildskärmen. Bildema kan byggas upp enligt tre olika modeller.

240 x 240 punkter s k kompatibel mod för direkt överensstämmelse med HR-grafiken i ABC 800
512 x 240 punkter med individuallt val av fyra färger.
256 x 240 punkter med individuallt val av åtta färger.

Högupplösningsgrafiken kan visas separat framför eller bakom orinarie text och grafik enligt TELEDATA-modell.

Grafikminnet har kapacitet för lagring av fyra olika bilder i högupplösningsgrafik. Dessa bilder kan bytas ögonblickligt på skärmen eftersom de kan sägas ligga lagrade bakom varandra.

Vill man inte utnyttja hela grafikminnet för lagring av bilder, kan det parallellt användas för lagring av data eller program. Kapaciteten är

4 bilder
2 bilder samt 66 kbyte data
1 bild samt 98 kbyte data
128 kbyte data

Högupplösningsgrafiken styrs med följande BASIC instruktioner:

FGCTL	Färgvalskommando, som följs av önskade färger t ex RED GRN BLU, CYA. I kompatibel mod anges en siffra enligt färgvalstabell för ABC 800
FGPOINT	Sätter en punkt
FGLINE	Ritar en linje
FGFILL	Fyller en rektangel
FGPAINT	Fyller en sluten yta
FGPICTURE	Väljer vilken bild som ska visas medan en annan uppdateras.

Fylligare information om instruktionerna finns i BASIC II manualen.

Datorn har vid normal text och grafik en attributhantering som gör att inga styrtecken för grafik och liknande behöver sättas på skärmen. All sådan information lagras istället i attributminnet som kan innehålla information om

Färg på tecken
Bakgrundsfärg
Fast tecken
Blinkande tecken
Dubbel teckenhöjd

Dubbel teckenbredd
Understrykning
Doldtext
TELEDATA-graflk
Soft-scroll, laddas från flexskiva

De ASCII-koder som används beskrivs i bilaga 2.

Vid leverans är datorn programmerad så att den på bildskärmen skriver med 24 rader om 80 tecken. Dessutom finns alltid en statusrad längst ner på skärmen. Vill man ändra antalet tecken per rad till 40 görs det med BASIC kommandot/instruktionen.

WIDTH 40

Bildskärmen är vid normal text och grafik indelad i ett antal teckenceller med 10 x 6 punkter. För att återge ett tecken används 9 x 5 punkter, s k teckenmatris.

För att återge högupplösningsgrafik i kompatibel mod delas skärmen i 240 x 240 punkter. I de två andra moderna med högupplösningsgrafik delas skärmen i 256 x 240 alternativt 512 x 240 punkter varvid en större yta av skärmen används.

2.2.3 Minnesdisposition

Mikroprocessorn Z80A kan direktadressera 64 kbyte. Hur minnesdispositonen ser ut visas också på bilaga 5.

32 kbyte av det totala minnet utgörs av användarminnet som används för lagring av applikationsprogram och data. Programmen kan vara köpta eller egenutvecklade. En del av detta minne utnyttjas också av systemprogrammet för lagring av variabler och meddelanden till/från flexskiveenhet eller printer. Minnet är uppbyggt av dynamiska RAM-kretsar.
För lagring av data och program kan eventuellt också grafikminnet på 128 kbyte användas, se avsnitt 2.2.2.

Det resterande minnet på 32 kbyte innehåller systemprogrammet som är lagrat i åtta PROM kretsar. Detta program består av:

24 kbyte BASIC-interpretator, d v s tolkar BASIC instruktioner
4 kbyte DOS (Disk Operative System) för styrning av flexskiveenheten.
4 kbyte med printer- och terminalrutiner, samt rutin för högupplösningsgrafiken.

Bildminnet i datorn är på 4 kbyte. Dessa är fördelade på ett teckenminne och ett attributminne på 2 kbyte vardera.

2.2.4 Systemprogrammet

Systemprogrammet är lagrat i PROM-kretsar som monterat i IC-hållare på PU-kortet.

De olika minneskretsarna innehåller följande delar av systemprogramrnet (X betecknar variant)

ABC06-X till ABC56-X: innehåller systemprogrammet för BASIC II, 24 kbyte
ABC66-X: innehåller DOS, för hantering av flexskiveenheten, 4 kbyte. Detta PROM byts till ABCN6-X när ABC NET ska användas.
ABC76-X: är ett options-PROM som innehåller rutiner för skrivare, terminal och högupplösningsgrafik

2.3 ABC 812

ABC 812 är en 36 cm (14-tum) färgbildskärm för presentation av text och grafik. Skärmen kan återge färgerna.

Svart	BLK
Rött	RED
Grönt	GRN
Gult	YEL
Blått	BLU
Magenta	MAG
Cyan	CYA
Vitt	WHT

Färgerna genereras av datorn på signalledningarna R,G och B (röd, grön och blå). Bildskärmen har en nätdel för strömförsörjning av datorn.

2.4 ABC 815

ABC 815 är en 38 cm (15-tum) monokrom bildskärm. Med monokrom menas att den bara visar en färg - amber - mot en mörk bakgrund. Bildskärmen har en nätdel för strömförsörjning av datorn.

2.5 Tangentbord

Tangentbordet används för att ge kommandon, skriva instruktioner och mata in datavärden, se även kapitel 3. På tangentbordet kan man "snäppa" fast ett blädderblock med information om bl a felmeddelanden och tangentbordslayout.

2.6 Optioner

2.6.1 Expansionskort

Som beskrivits i avsnitt 1.3.1 kan ABC 806 utrustas med ett eller flera expansionskort för att man ska få ökad användbarhet.

2.6.2 ABC NET

ABC 806 är maskinvarumässigt klar för anslutning i ett datornät med flera ABC datorer. Det enda man behöver göra är att byta DOS-PROM ABC66-X till version ABCN6-X. Vidare ska DIP-omkopplaren på PU-kortet ändras enligt anvisningarna i kapitel 3.

3 Manöverorgan och anslutningsdon

3.1 Dator

3.1.1 Anslutningsdon

Alla anslutningsdon finns samlade på baksidan av datorn.

CH.A

är avsedd för asynkron kommunikation med t ex en skrivare

CH.B

är avsedd för asynkron kommunikation men kan kopplas om för synkron kommunikation. Kanalen är även avsedd för ABC NET anslutning.
Hur kanalen ska användas ställs in med den omkopplare som finns på PU-kortet. Vilket läge omkopplaren ska stå i samt vad de olika knapparna har för funktion framgår av tabellen och figurerna nedan.
Single speed = sändning och mottagning med samma hastighet.
Split speed = sändning och mottagning med olika hastighet.

Tabell 1. Knappfunktion i omkopplare

Knapp	Funktion i läge ON	Stift i anslutning
1	ABC NET TxD	6, option 1
2	-12 V	9, option 2
3	CTC 0 till TxC
4	CTC 1 till RxC
5	RxC	9, option 2
6	+12V	6, option 1
7	TxC	6, option 1
8	CTC 1 till TxC

Omkopplarens olika inställningar

Varning! Dra ut nätkontakten innan datorn öppnas.

Signaler till och från CH.A

1	DTR -> (Data Terminal Ready)
2	TxD -> (Transmit Data)
3	RxD <- (Receive Data)
4	RTS -> (Request to Send)
5	CTS <- (Clear to Send)
6	+12V ->
7	GND <-> (Ground)
8	DCD <- (Data Carrier Detect)
9	-12V ->

Signaler till och från CH.B

1	DTR -> (Data Terminal Ready)
2	TxD -> (Transmit Data)
3	RxD <- (Receive Data)
4	RTS -> (Request to Send)
5	CTS <- (Clear to Send)
6	ABC NET TxD -> +12 V -> (se tabell 1) TxC <-
7	GND <-> (Ground)
8	DCD <- (Data Carrier Detect)
9	-12V -> RxC <- (se tabell 1)

Signaler till och från tangentbord

1 TxD -> (Transmit Data)
2 GND <-> (Ground)
3 RxD <- (Receive Data)
4 TRxC <- (Clock)
5 Key down <- (aktivt låg)
6 +12V ->
7 Reset <-> (aktivt låg)
Signaler till/från DISPLAY POWER-anslutningen

1 Matningsspänning (+17 - +24V) <-
2 Kraftjord <->
3
4
5 Video ->
6
7 Signaljord <->
8 SYNK(H+V) ->
9 B-signal (blå) ->
10 G-signal (grön) ->
11 R-signal (röd) ->
12
13
14
15
RESET-knapp
Knappen används för omstart av datorn. När knappen trycks in avbryts programexekveringen, applikationsprogrammet raderas och systemet startar om.

3.1.2 ABC-bussen

3.2 ABC 812

3.3 ABC 815

3.4 Tangentbord

Till ABC 806 kan man använda två olika tangentbord ABC 77 eller ABC 55. På det förstnämnda bordet finns förutom alfanumeriska tangenter även funktions- och numeriska tangenter. Om man mera sällan har behov av mer än de alfanumeriska tangenterna kan ABC 55 användas. Detta tangentbord kan vid behov kompletteras med ABC 22 som är ett separat bord med funktions- och numeriska tangenter. Funktionstangenternas koder kan genereras på ABC 55 enligt bilaga 4.

Vad som sägs i texten nedan om de olika tangentarna gäller oavsett vilket bord man valt.

3.4.1 Alfanumeriska tangenter, ABC 77 och ABC 55

Det alfanumeriska tangentbordet används för inmatning av kommandon, instruktioner och datavärden till ABC 806. Tangentbordet är utformat enligt svensk skrivmaskinsstandard men innehåller också vissa tangenter med specialtecken.

	trycks ner då skrift genomgående ska ske med stora bokstäver. Detta markeras genom att den röda lysdioden i tangenten tänds. För att återgå till normal skrift trycks tangenten ner igen varvid lysdioden slocknar.
	används för generering av speciella koder. Detta sker genom att CTRL-tangenten hålls nertryckt samtidigt som en annan tangent trycks ner. Samtidig nertryckning av tangenterna CTRL och C medför att programmet avbryts. För ytterligare information om CTRL-funktionerna, se bilaga 3.
	används som på en vanlig skrivmaskin för skrift av stora bokstäver eller för de övre tecknen på funktionstangenterna.
	används för att ge verkställighetskommando. Tangenten trycks ner efter det att texten skrivits t ex R U N RETURN, varvid det skrivna tolkas av datorn.
	används för radering av felskrivna tecken. Markören flyttas en position åt vänster när tangenten trycks ner.
	används för editering. Markören flyttas en position åt höger när tangenten trycks ner.

Även vissa andra tecken på tangentbordet har speciella funktioner genom att de markerar något eller kan användas som förkortning för en BASIC-instruktion.

!	(utropstecken)	= REM, används för kommentarer i ett program.
" eller '	(citationstecken)	markerar början och slutet på en sträng.
#	(brädgård)	används vid filhantering.
¤	(soltecken)	markerar en strängvariabel.
%	(procent)	markerar ett heltal.
.	(punkt)	markerar ett flyttal.
/	(snedstreck)	divisionstecken.
>, <	(större än, mindre än)	används i matematiska jämförelser.
*	(stjärna)	multiplikationstecken.
** eller ü	(2st stjärnor, tyskt litet u)	exponentiering.
:	(kolon)	används som skiljetecken mellan instruktioner på samma rad. (En rad <= 160 tecken).
;	(semikolon)	PRINT-instruktionen/kommandot
+	(plus)	addition
-	(minus)	subtraktion
=	(lika med)	lika med

ABC 806 har dubbelriktad kommunikation med tangentbordet. Detta innebär att datorn, förutom att ta emot tecken från tangentbordet, också kan sända styrkoder dit.
Funktioner som kan styras från datorns programvara är CAPS LOCK, repetering samt lång eller kort "klick" vid tangenttryckning. Dessa funktioner kan kopplas till eller från med hjälp av programvaran. Vidare kan man generera ljudsignal i tangentbordets högtalare samt aktivera en speciell tangentkod, se separat service manual.

Exempel för programstyrning av tangentbordsfunktioner.

10 Data=7 20 Out 34, Data ger pip i högtalaren

Data	Funktion
7	Bell (pip i högtalaren)
1	Bell frånkopplat
129(*)	Bell tillkopplat
2	5 ms klick från
130(*)	5 ms klick till
4	20 ms klick från
132	20 ms klick till
5	Repetering från
133(*)	Repetering till
8(*)	CAPS LOCK från
136	CAPS LOCK till

(*) Gäller vid start och RESET

3.4.2 Funktlonstangenter, ABC 77 och ABC 22

Funktionstangenterna, PF1-PF8, används som programstyrda funktionstangenter. Applikationsprogrammet kan t ex fråga:

VAROR I LAGER	PF1
SAMMANLAGT VÄRDE	PF2
DAGENS FÖRSÄLJNING	PF3

Önskas upplysning om en speciell uppgift trycks respektive funktionstangent ner. Flera koder kan erhållas genom att tangenterna CTRL eller SHIFT eller båda två hålls nertryckta samtidigt med någon funktionstangent. Totalt kan 32 olika koder genereras med dessa tangenter, se bilaga 4.

3.4.3 Numeriska tangenter, ABC 77 och ABC 22

Med de numeriska tangenterna kan datavärden snabbt matas in. Dessa tangenter har samma koder som motsvarande tangenter på det alfanumeriska tangentbordet.

	avslutar inmatning.
	används som minustecken för att markera negativa tal.
	används för radering av en felaktig inmatning. Tangenten har samma funktion som CTRL/X, dvs raderar en hel rad vid t ex programmering. CE = Clear Entry.

3.4.4 RESET-knapp

Till vänster på baksidan av ABC 77 och ABC 55 finns en RESET-knapp. Denna har samma funktion som knappen på datorn, d v s när den trycks in avbryts programexekveringen, applikationsprogrammet och bildskärmen raderas, varefter systemet startar om på nytt.

OBS! Applikationsprogram bör avslutas enligt anvisningarna för respektive program.

4 Användning

Detta avsnitt behandlar handhavandet av ABC 806 samt en del om kringutrustningen. För ytterligare information om de olika kringutrustningarna hänvisas till kapitel 5 samt bruksanvisningen för respektive produkt.

4.1 Anslutning

Sätt fast blädderblocket på tangentbordet. Tryck ihop låsfjädern och placera den därefter i de två spåren på tangentbordet, se figur.
Placera datorn på lämplig plats, t ex under bildskärmen.
Anslut kabeln från tangentbordet till bildskärmen.
Anslut skarvkabeln mellan bildskärmen och datorn. Anlutningen på bildskärmen är endast en överkoppling.
Anslut bildskärmskabeln mellan datorn och bildskärmen. Kabeln ska skruvas fast.
Anslut bildskärmens nätkabel till ett jordat nätuttag.
Kringutrustningar bör helst anslutas till samma nätuttag som bildskärmen.

Anslutning av en bildskärm ABC 815 tillgår på samma sätt som beskrivits ovan.

4.2 Start

Kontrollera att alla enheter är rätt anslutna.
Vrid upp ljuskontrollen något.
Slå till nätströmbrytaren. Tillslagen spänning indikeras med lysdioden på bildskärmens front.
Det tar några sekunder innan något visas på bildskärmen, beroende på att bildrörets glödtråd måste värmas upp.
När detta är klart skrivs ABC 806.
Under texten blinkar markören som efter ca fem sekunder övergår till fast sken.
Justera ljuskontrollen.
ABC 806 är nu klar att användas.

4.2.1 Felfunktion

Om ABC 806 inte skulle starta:

Tryck in RESET-knappen på tangentbordet.

Hjälper inte detta:

Kontrollera att ljuskontrollen är uppvriden.
Slå ifrån nätspänningen och kontrollera att alla anslutningar är ordentligt isatta.
Slå till nätspänningen och gör ett nytt försök.
Kontrollera att indikeringslampan på fronten är tänd.
Kontrollera strömförsörjningen till tangentbordet genom att trycka ner tangenten CAPS LOCK. Lysdioden i tangenten ska tändas.

4.3 Funktionskontroll

En enkel kontroll av att ABC 806 fungerar erhålls med följande program.
(Tryck ner RETURN-tangenten efter varje programrad.)

10 FOR I=1 TO 10
20    PRINT I
30 NEXT I
RUN

Programmet skriver ut talen ett till tio under varandra.

Skriv in och kör följande program efter att det gamla raderats med kommandot NEW

NEW
10 DOUBLE
20 WHILE I<2*PI
30   PRINT SIN (I)
40   I=I+PI/2
50 WEND
RUN

På bildskärmen skrivs 0 , 1 , 0 och -1 som är sinus för 0°, 90°, 180° samt 270°.

4.4 Programladdning från flexskiveenhet

Flexskiveenheten används för lagring av program och datafiler. Lagringen görs på en järnoxidbelagd flexskiva. Den kapacitet som olika flexskiveenheter har framgår av tabellen nedan.
Enheterna har plats för två skivor vardera. Dessa adresseras DR0: (den vänstra) och DR1: (den högra).

Typ	Kapacitet	Flexskiva
ABC 830	2 x 160 kbyte	5 1/4"
ABC 832	2 x 640 kbyte	5 1/4"
ABC 838	2 x 1,0 Mbyte	8"

På flexskivan kan man även lagra systemprogram för t ex synkron komminukation med kringutrustning eller systemprogram för AUTOSTART.

AUTOSTART
Med AUTOSTART menas att valfritt applikationsprogram startar vid spänningstillslag eller RESET. De BASIC-kommandon som ska utföras lagras i systemfilen BASICINI.SYS.
ABC 800 och ABC 802 program är körbara på ABC 806.
ABC 80-program
Även egna program avsedda för ABC 80 kan laddas in till ABC 806 under förutsättning att de är lagrade i textform, d v s med LIST-kommandot. Innan ABC 80-programmet körs testar BASIC II att samtliga progamrader är kompatibla med ABC 806 BASIC.
Om så inte är fallet erhålls ett felmeddelande som skrivs ut på bildskärmen. Ej kompitabla programrader kan sedan rättas med ED-kommandot.
Vid programlistning av en ej kompatibel rad markeras raden med ?-tecken.

För anslutning och start av flexskiveenheten se kapitel 5 eller bruksanvisningen för aktuell enhet.

4.5 Programkörning

4.5.1 Start av program

Start av ett i primärminnet lagrat program sker med kommandot:

RUN

Skulle det finnas något fel i programmet skrivs ett meddelande ut på bildskärmen. Meddelandet refererar till blädderblocket som sitter på tangentbordet. Programfelet måste rättas innan programkörningen kan startas. Program med fel kan lagras på flexskiva för rättning vid en senare tidpunkt.

4.5.2 Köpta program

Vid köp av ett program medföljer en bruksanvisning om vad programmet gör och hur det används. Änvänd alltid bruksanvisningen. Bruksanvisningen kan sedan läggas åt sidan efterhand som man blir förtrogen med programmet. De flesta program innehåller också inbyggda körinstruktioner som underlättar körningen.

4.5.3 Egna program

Testkörning av egna program under utveckling underlättas avsevärt med hjälp av CTRL/C kommandot.

Vid första CTRL/C stoppas programmet. Programmet kan sedan återstartas genom att valfri tangent trycks ner.
Efter att ha stoppat programmet med CTRL/C är det möjligt att köra programmet instruktion för instruktion (single-step) med CTRL/S.
Vid andra (två på varandra följande CTRL/C kommandon) avbryts programmet och följande skrivs ut på bildskärmen.
```
Stop in line XXX

ABC 806
```
Det är nu möjligt att gå in och kontrollera olika variabler med direktinstuktioner (instruktioner utan radnummer) t ex:

PRINT I utskrift av variabeln I
I=5 ändring av variabelns värde till 5
;SYS (3) utskrift av programmets storlek i minnet
Programmet återstartas sedan med kommandona:

CON Programkörningen fortsätter med början på nästföljande rad.
GOTO radnummer Programkörningen fortsätter med början på angiven rad.

4.6 Programlistning

Ett BASIC-program, som är lagrat i minnet i ABC 806 kan skrivas ut i textform med kommandot LIST. Utskrift av BASIC-programmet kan ske antingen på bildskärmen, på en ansluten skrivare eller på flexskiva.

OBS!
Vissa köpta program är LIST-skyddade. Försöker man lista ett sådant program erhålls felmeddelande Error 202.

Listning av program på bildskärmen sker med kommandot:
```
LIST
```
BASIC-programmet skrivs då ut på bildskärmen i radnummerordning tills bildskärmen är full. För att fortsätta listningen tryck ner mellanslagstangenten varvid bildskärmstexten rullas uppåt s k scrolling och nästa programrad visas nederst på bildskärmen. Listningen kan avbrytas med CTRL/C, RETURN eller valfritt BASIC-kommando.
Listning av program på bildskärmen används främst vid programutveckling för att t ex leta reda på och rätta felskrivna programrader.
Listning av program på skrivare sker med kommandot:
```
LIST PR:
```
Hela BASIC-programmet skrivs då ut i radnummerordning.

4.7 Programlagring på flexskiveenhet

Förberedelser
1. Sätt i en formatterad flexskiva i drivenhet 0 (DR0:) eller drivenhet 1 (DR1:) i flexskiveenheten.
2. Stäng luckan.
OBS!
Ej tidigare använda flexskivor måste formateras innan de kan användas för lagring av program eller datafiler. Bruksanvisningen för flexskiveenheten innehåller anvisningar för formatering.
Programlagring
Programmet i ABC 806 lagras på flexskivan med kommandona:
```
SAVE PROG
```
Programmet PROG lagras i internkodsformat om möjligt på skivan i DR0, annars på DR1.
```
LIST DR1: PROG
```
Programmet PROG lagras i textform på skivan i DR1.
När programlagringen är klar indikerar datom detta genom att skiva ut texten ABC 806 på bildskärmen.
Det är lämpligt att lagra ett program på två skivor eller att kopiera skivan. Man har då alitid en kopia av program och/eller datafiler, s k backup, om en skiva av någon anledning skulle bli förstörd.
OBS! Vissa köpta program är list/kopier-skyddade. Dessa program går inte att lista/kopiera.

4.8 Avstängning

Innan ABC 806 stängs av kontrollera följande:

Om ABC 806 har använts för programutveckling: att det utvecklade programmet finns lagrat på flexskixa. (Programmet i ABC 806 raderas vid avstängning.)
Om applikationsprogram har använts - avsluta programmet enligt anvisningarna.
Om flexskiveenhet är ansluten: att ABC 806 inte läser eller skriver på skivan. Om läsning eller skrivning pågår indikeras detta med tänd läs-/skrivindikator på flexskiveenheten. Vänta tills indikatorn slocknar och ta sedan ur skivan.
Stäng av ABC 806 genom att slå ifrån nätströmbrytaren på bildskärmen.

5 Kringutrustning

Till ABC 806 kan man ansluta ett flertal olika enheter för att anpassa funktionen, eller för att ytterligare öka dess prestanda.

5.1 Flexskiveenhet

Flexskiveenheter används liksom kassettminnen för lagring av program eller datauppgifter. Lagringen sker på en järnoxidbelagd skiva, s k flexskiva. Sökningen på flexskivan efter ett program eller en datafil görs helt automatiskt sedan man givit ett kommando.

5.2 Expansionsenhet

Expansionsenheter används för anslutning av expansionskort och/eller annan kringutrustning. De är lämpliga att användas i t ex styr- och reglersystem där ett flertal olika signaler ska tas in, bearbetas och därefter styra olika utsignaler. Kort som är anpassade för Databoard 4680- eller ABC-buss kan anslutas. Expansionsenhet ABC 890 som visas på figuren har plats för sju olika kort.

5.3 Skrivare

Skrivare används när man vill dokumentera olika typer av information.
Det finns två grupper av skrivare; matris och skönskrivare.

Matrisskrivaren har en kapacitet av 50-400 tecken per sekund. Dessa skrivare används oftast för utskrift av tabeller eller datalistor. Flertalet skrivare kan också presentera grafisk intormation, t ex diagram.

Skönskrivaren är utrustade med typhjul eller kula och har en något lägre skrivhastighet än matrisskrivarna. Den lägre hastigheten kompenseras dock av en högre skrivkvalitet varför de är lämpliga vid utskrift av olika brev.

5.4 Plotter

Plottern används för presentation av diagram, ritningar, kartor m m. De plottrar som används har ofta mycket god upplösning, ca 0,1 mm. Pappersformat och upplösning kan dock variera mellan olika fabrikat.

5.5 Digitaliseringsbord

Digitaliseringsbord används för inmatning av information direkt från ett original, diagram, ritningar eller kartor, utan att tangentbordet används.

5.6 Modem

Modem används när data ska överföras på långa avstånd. Ett exempel kan vara ett mätsystem där mätpunkterna befinner sig långt från varandra. Modem kan också användas för att ansluta ABC 806 till en överordnad dator. ABC 806 kommer då att fungera som terminal till den större datorn.

5.7 Anslutning av kringutrustning

5.7.1 Flexskiveenhet

En flexskiveenhet kan anslutas direkt till den lediga kortplatsen i ABC 806, eller till en expansionsenhet t ex ABC 890, se avsnitt 5.3.

Stäng av enheterna.
Ställ in omkopplarna för enkel eller dubbel packningstäthet på styrkortet till flexskiveenheten. (Gäller ABC 830).
Skjut in styrkortet i den lediga kortplatsen i ABC 806 (kontrollera att kortet går i styrspåren ordentligt). Tryck in kortet ordentligt för anslutning till ABC-bussen.
Anslut flexskiveenhetens signalkabel mellan styrkortet och flexskiveenheten. Signalkabeln kan endast anslutas på ett sätt.
Anslut flexskiveenheten till nätet (~220 V).
Slå till respektive nätströmbrytare.
Tryck in RESET-knappen på datorn eller tangentbordet.
När bildskärmen visar texten ABC 806 är systemet klart för användning.

För ytterligare infarmation hänvisas till bruksanvisningen för aktuell flexskiveenhet.

5.7.2 Skrivare

Luxor tillhandahåller olika typer av skrivare som är avsedda att anslutas till ABC 806 enligt följande:

Slå ifrån nätspänningen till enheterna.
Anslut skrivarens signalkabel till kontakten CH.A på datorn.
Anslut skrivaren till nätet (~220 V).
Slå till respektive nätströmbrytare.

Vid avvikelse från initialtillstånd måste printerrutinen i PROM ha information om vilken typ av skrivare som är ansluten. Detta sker genom att man matar in vissa parametrar som t ex överföringshastighet och sidhöjd, se bruksanvisningen för options PROM. Inmatning av parametrarna kan ske antingen direkt via tangentbordet eller genom instruktioner i applikationsprogrammet.

5.7.3 Expansionsenhet

En expansionsenhet t ex ABC 880 kan användas för anslutning av olika expansionskort till ABC 806. Enheten har plats för sju kort i s k europaformat.

De fyra första kortplatserna (från vänster räknat) är avsedda för I/O-kort med Databoard 4680-buss eller ABC-buss. Till någon av dessa kortplatser kan även styrkortet för flexskiveenheten anslutas.
Minneskort för RAM-floppy ska också anslutas här.
Den femte kortplatsen används för anslutning av busskabeln. Kortplatsen innehåller också en lysdiod för indikering av nätspänning.
De återstående tre kortplatserna är avsedda för minneskort av Databoard-typ.

Expansionsenheten ABC 890 ansluts enligt följande:

Slå ifrån nätspänningen.
Anslut busskabelns ena anslutningsdon till ABC-bussen via korthållaren i ABC 806. Se till så att kortet går i styrspåren ordentligt.
Den andra änden av kabeln skjuts in i expansionsenheten på den plats som är försedd med nätspänningsindikator.
Anslut önskade expansionskort och/eller flexskiveenhet.
Flexskiveenhetens styrkort placeras till vänster om busskanlens kontakt enligt figuren nedan.
Slå till nätströmbrytarna.
Tryck in RESET-knappen på datorn eller tangentbordet.

Nedanstående figur visar hur en flexskiveenhet ansluts till ABC 806 via en expansionsenhet ABC 890.

6 Tekniska data

6.1 Specifikation

6.1.1 Dator

Dimensioner

500 x 350 x 70 (b x d x h)

Vikt

5 kg

Reglage

RESET knapp

Effektanslutning

Kraftförsörjning över DC/DC-omvandlare via ansluten bildskärm.
In: l7 V, 2.2 A till 24 V,1.5 A.
Ut: 5 V, 4 A
+ 12 V, 0.8 A
- 12 V, 0.3 A

Datoruppbyggnad

CPU
CTC
DART
SIO/2
PROM (systemprogramminne)
RAM (användarminne)
Teckengenerator
Teckenminne
Attributminne
Attributhanterare
Grafikminne
Kommunikationsanslutning, 2st
ABC-bussanslutning
Blldskärmsanslutning
Tangentbordsanslutning

Minne

PROM:	24 kbyte	BASIC-interpretator
	4 kbyte	DOS (diskoperativsystem)
	4 kbyte	printer- och terminalrutin, samt rutin för HR-grafik
RAM:	32 kbyte	användarminne
	128 kbyte	grafik- och datalagringsminne (RAM-floppy), se grafikminne
	2 kbyte	teckenminne
	2 kbyte	attributminne

Kan ställas om till RAM-laddad dator för t ex andra operativsystem som CP/M

Centralenhet

Mikroprocessor Z80A
ordlängd 8 bitar
Klockfrekvens 3 MHz

Programspråk

BASIC II, se separat bruksanvisning

In- och utmatning

Kommunikations-
anslutning CH.A

Asynkron överföring. Programmerbar hasighet 75-19200 baud. Avsedd för skrivare

Kommunikations-
anslutning CH.B

Synkron/asynkron sändning och/eller mottagning. Programmerbar hastighet 75-19200 baud. Möjlighet till olika sändnings-och mottagningshastighet. Avsedd för kommunikation. Olika typer av datorkommunikation väljs med en omkopplare.
NRZI-modul som option.

ABC-buss

För anslutning av flexskiveenhet, expansionskort, expansionsenhet m fl

ABC NET

Maskinvaran för ABC NET ingår som standard

Kontaktdon

Bildskärm, 15-polig D-sub
Tangentbord, 7-polig DIN
Kommunikationsanslutning CH.A och CH.B, 9-polig D-sub
ABC-buss, 64-polig Europakontakt

Driftsäkerhet

MTBF > 10 000 timmar

Teckengenerator

Bildformat

24 rader med 80 alternativt 40 tecken
1 systemrad med 80 alt 40 tecken

Teckenformat

Teckencell 10 x 6 punkter
Teckenmatris, 9 x 5 punkter

Tecken

96 stycken enligt SS 636127

Teckengrafik

64 tecken enligt TELEDATA-modell

Markör

Blinkande "underline", fast vid skrivning eller efter ca fem sekunder om markören inte flyttas

Scroliing

Automatisk rullning uppåt av sidan.
Möjlighet till soft-scroll

Teckenminne

2 kbyte

Attributminne

2 kbyte

Grafikminne

128 kbyte som kan användas enligt följande alternativ:
4 olika färgbilder
2 färgbilder och 66 kbyte data
1 färgbild och 98 kbyte data
128 kbyte data
När antalet bilder understiger fyra kan datorn använda minnet för datalagring - RAM-floppy. Minnet kan också användas för laddning av andra operativsystem

Punktgrafik

240 x 240 punkter i fyra färger, kompatibelt med ABC 800
512 x 240 punkter i fyra individuellt valda färger
256 x 240 punkter i åtta individuellt valda färger
Följande färger används: rött, grönt, blått, gult, cyan, magenta, vitt och svart

Kalender

Fast inbyggd CMOS kalender med klocka. Kalendern drivs med ett batteri med minst fem års gångtid

Miljökrav

Drifttemperatur

+ 5 till + 35°C

Lagringstemperatur

- 40 till + 55°C

Luftfuktighet

10 till 90% RH, icke kondenserande

Säkerhet

IEC, SEMKO, DEMKO

Störsäkerhet

VDE 0871 B

6.1.2 ABC 812 färgbildskärm

Bildrör		360 mm (14 tum), 90° avlänkning Högspänning 22.5 kV (typ)
Matningsspänning		220 V ±15%, 50 Hz Effektförbrukning 110 W
Kraftuttag		24 V D.C., 1.5 A
Insignaler		RGB+ negativ synk. TTL nivå
Videoförstärkare		Bandbredd D.C. - 25 MHz
Avlänkningsfrekvens		Horisontalt 15625 Hz Vertikalt 50 Hz
Linjärt		<=6% RLF
Konvergens		Max 0.3-0.7 mm inom normalt använd bildyta (240 x 180 mm)
Uppvärmningstid		Bild efter fem sekunder, quick heat cathode
Avmagnetisering		Automatiskt vid påslag
Kontaktdon		15-polig D-sub 7-polig DIN, 2 st för tangentbord
Miljökrav
	Drifttemperatur	+ 10 till + 40°C
	Lagringstemperatur	- 25 till + 70°C
	Fuktighet	5 till 80% RH
Säkerhet		IEC, SEMKO
Störstrålning		VDE 0871 B
Kontroller		Reglage för ljus och kontrast Nätströmställare Nätspänningsindikator
Vikt		15.7 kg
Dimensioner		380 x 320 x 390 (b x h x d)

6.1.3 ABC 815 bildskärm

Bildrör		380 mm (15 tum), 110° avlänkning Fosfor amber (orange) Högspänning 17 kV (typ)
Matningsspänning		220 V ±10% 50 Hz
Effektförbrukning		75 W
Kraftuttag		24 V D.C.,l.5 A
Insignaler		Video 1, TTL nivå Sammansatt synk. TTL nivå
Videoförstärkare		Bandbredd D.C. - 18 MHz
Avlänkningsfrekvens		Horisontalt 15625 Hz Vertikalt 50 Hz
Linjäritet		<=7% RLF
Kontaktdon		15-polig D-sub 7-polig DIN, 2 st för tangentbord
Miljökrav
	Dritttemperatur	- 20 till + 40°
	Lagringstemperatut	- 25 till + 70°C
	Luftfuktighet	5 till 80% RH
Säkerhet		IEC, SEMKO
Störstrålning		VDE 0871 B
Kontroller		Reglage för ljus- och DIM-kontroll Nätströmställare Nätspänningsindikator
Vikt		13 kg
Dimensioner		380 x 320 x 340 (b x h x d)

6.1.4 ABC 77 Tangentbord

Denna specifikation gäller även för ABC 55 och ABC 22 i tillämpliga delar.

Typ		Lågprofil enligt DIN 66345
	Alfanumerisk del	Enligt SS 662241. Tangentkoder enligt SEN 850200 version 2. Tangenten CAPS LOCK har samma inverkan på tangenterna A-Z, Å, Ä, Ö, É och Ü som SHIFT-tangenten men påverkar inte övriga tangenter. ABC 55 har koderna för funktionstangenterna inlagda i de alfanumeriska tangenterna.
	Funktionstangenter	Åtta stycken tangenter med 32 olika koder i kombination med CTRL och SHIFT tangenterna
	Numerisk del	Siffrorna 0-9, decimalpunkt, minustangent, backstegning en hel rad samt RETURN tangent
Driftsäkerhet		10^8 nedslag (100 miljoner)
Vikt		3.2 kg
Dimensioner		475 x 236 x 38/19 (b x d x h)

6.2 Systemblockschema

7 Litteraturförteckning

"BASIC II-boken" av Jan Lundgren och Sören Thornell.
"Mikrodatorns ABC" av Gunnar Markesjö.
Beskriver hur ABC 80 fungerar.
"Styr och mät med smådatorer" av Åke Westh.
"ABC om programmering och dokumentation" av Jan Lundgren och Bengt Lundin.
"Bygg ut ABC 80 med Databoard 4680". SATTCO AB.
"Att programmera ABC 80" av Lennart Rodhe.
"ABC om användardokumentation". Luxor.
"Lärobok i PASCAL" av Anders Haraldsson.
"Datoranvändning med IEC-buss" av Sune Windisch.
"Vår elektroniska framtid" av B-G Wennersten.
"Privatdatorn - din egen dator" av B-G Wennersten.
"Z80, Technical Manual". Zilog.
"Z80, Programming Manual". Zilog.
"Dataordboken". SIS handbok 142.
"Bit för bit med ABC 800". Luxor.
Detta kompendium vänder sig till dem som redan kan en del om datorer och vill veta hur man utnyttjar ABC 800 datorer fullt ut.

8 Bilagor

Bilaga 1. Tangentkoder i tecken-/grafmod (ASCII-tabell)

ASCII-koder (A) tolkade i teckenmod (T) och grafikmod (G).

Bilaga 2. Koder för attributhantering

ASCII-kod	Instruktion	Funktion
128	BLK	Svart
129	RED	Röd
130	GRN	Grön
131	YEL	Gul
132	BLU	Blå
133	MAG	Magenta
134	CYA	Cyan
135	WHT	Vit
136	FLSH	Blinkande tecken
137	STDY	Fast tecken
138	ULN	Understrykning
139	NULN	Ej understrykning
140	NRML	Normal höjd och bredd
141	DBLE	Dubbel teckenhöjd
142	EL	Dubbel teckenbredd
144	GBLK	Svart grafik
145	GRED	Röd grafik
146	GGRN	Grön grafik
147	GYEL	Gul grafik
148	GBLU	Blå grafik
149	GMAG	Magenta grafik
150	GCYA	Cyan grafik
151	GWHT	Vit grafik
152	HIDE	Dold text/grafik
153	GCON	Sammanhängande grafik(*)
154	GSEP	Separerad grafik(*)
156	BLBG	Svart bakgrund
157	NWBG	Ny bakgrundsfärg
158	GHOL	Grafik över styrtecken(*)
159	GREL	Ej grafik över styrtecken(*)

(*) Saknar funktion i ABC 806

Bilaga 3. Koder från tangentbordet

ASCII-kod	Ctrl	Shift	Tangent	ASCII-namn	Funktion
0	x		É	NUL	Tidsutfyllnadstecken
1	x		A	SOH	-
2	x		B	STX	-
3	x		C	ETX	Stoppar exekvering
4	x		D	EOT	-
5	x		E	ENQ	-
6	x		F	ACK	-
7	x		G	BEL	"Pip" i högtalaren
8	x		H	BS	(*) "<-" tangenten
9	x		I	HT	(*) "->" tangenten
10	x		J	LF	Radframmatning
11	x		K	VT	-
12	x		L	FF	(*) Raderar skärmen
13	x		M	CR	(*) "RETURN" tangenten
14	x		N	SO	-
15	x		O	SI	-
16	x		P	DLE	-
17	x		Q	DC1	-
18	x		R	DC2	-
19	x		S	DC3	Stegar en programinstruktion
20	x		T	DC4	-
21	x		U	NAK	-
22	x		V	SYN	-
23	x		W	ETB	-
24	x		X	CAN	(*) Tar bort skriven rad
25	x		Y	EM	-
26	x		Z	SUB	-
27	x		Ä	ESC	-
28	x		Ö	FS	-
29	x		Å	GS	-
30	x		Ü	RS	-
31	x	x	O	US	-
127	x		<	DEL	Ger fylld kvadrat

(*) Dessa tecken påverkar skärmen direkt

Bilaga 4. Decimala koder från tangentbordet

ABC 77 och ABC 22	Värde	ABC 55
PF1	192	CTRL+1
PF2	193	CTRL+2
PF3	194	CTRL+3
PF4	195	CTRL+4
PF5	196	CTRL+5
PF6	197	CTRL+6
PF7	198	CTRL+7
PF8	199	CTRL+8
SHIFT+PF1	208	CTRL+SHIFT+1
SHIFT+PF2	209	CTRL+SHIFT+2
SHIFT+PF3	210	CTRL+SHIFT+3
SHIFT+PF4	211	CTRL+SHIFT+4
SHIFT+PF5	212	CTRL+SHIFT+5
SHIFT+PF6	213	CTRL+SHIFT+6
SHIFT+PF7	214	CTRL+SHIFT+7
SHIFT+PF8	215	CTRL+SHIFT+8
CTRL+PF1	224	CTRL+SHIFT+Q
CTRL+PF2	225	CTRL+SHIFT+W
CTRL+PF3	226	CTRL+SHIFT+E
CTRL+PF4	227	CTRL+SHIFT+R
CTRL+PF5	228	CTRL+SHIFT+T
CTRL+PF6	229	CTRL+SHIFT+Y
CTRL+PF7	230	CTRL+SHIFT+U
CTRL+PF8	231	CTRL+SHIFT+I
SHIFT+CTRL+PF1	240	CTRL+SHIFT+A
SHIFT+CTRL+PF2	241	CTRL+SHIFT+S
SHIFT+CTRL+PF3	242	CTRL+SHIFT+D
SHIFT+CTRL+PF4	243	CTRL+SHIFT+F
SHIFT+CTRL+PF5	244	CTRL+SHIFT+G
SHIFT+CTRL+PF6	245	CTRL+SHIFT+H
SHIFT+CTRL+PF7	246	CTRL+SHIFT+J
SHIFT+CTRL+PF8	247	CTRL+SHIFT+K

Exempel för ABC 55:: PF1 till PF8 fås med samtidigt tryck på CTRL+ 1 . . . .8
SHIFT+PF1-PF8 fås med tryck på CTRL+SHIFT+1. . . .8
CTRL+PF1-PF8 fås medtryck på CTRL+SHIFT+Q. . . .I
SHIFT+CTRL+ PF1-PF8 fås med tryck på CTRL+SHIFT+A. . . . K

Bilaga 5. Minneskarta ABC 806 med flexskiveenhet ansluten

Teckenminnet 2 kbyte ligger parallellt med systemprogrammet för högupplösning. De båda minnesareorna inkräktar dock inte på varandra utan ABC 806 går över i en specialmod då högupplösningsminnet adresseras.

Vid laddning av operativsystemet CP/M används delar av grafikminnet.

Om minnesutrymme för maskinspråksrutiner ska reserveras, ändras följande adresser.

Pekare till lägsta minnesadressen för BASIC-program (BOTTOM):65292.
Pekare till högsta minnesadressen för BASIC-program (TOP): 65294.

Grafik/dataminnet är inte direkt adresserbart i BASIC.

Bilaga 7. Fellista med kommentarer

Fel 19- 68:	I/O-fel
Fel 120-129:	ISAM fel
Fel 130-176:	Fel vid programkörning
Fel 180-191:	Logiska fel
Fel 200-211:	Allmänna fel
Fel 220-234:	Formella BASIC-fel

Fel (Error)	Meddelande	Kommentar
19	Kan ej öppna fler filer	Sju filer är öppnade
20	För lång rad (>160 tkn)	En rad får innehålla max 160 tecken
21	Hittar ej filen	Filen finns inte eller har sökts under fel namn
32	Filen ej öppnad
34	Slut på filen	Försökt läsa efter filslut
35	Checksummafel vid läsning	Skivan är skadad
36	Checksummafel vid skrivning	Skivan är skadad
37	Felaktigt sektorformat	Fel på skiva
38	Sektornummer utanför filen	Försökt att läsa längre än filen medger
39	Filen skrivskyddad
40	Filen raderskyddad
41	Skivan full	Filen får ej plats på skivan
42	Enheten ej klar	Ingen flexskiva isatt, luckan öppen, eller skrivaren ej ansluten
43	Skivan skrivskyddad
44	Logisk fil ej öppnad
45	Fel logiskt filnummer
46	Fel enhetsnummer
47	Fet trapnummer
48	Fel i biblioteket
49	Felaktigt fysiskt filnummer
51	Enheten upptagen
52	Ej till denna enhet
53	Funktionstangent	Funktionstangent har tryckts ned i INPUT- eller INPUT LINE-sats
54	IEC både sändare och mottagare	IEC-option
55	IEC-mottagare ej aktiv	IEC-option
56	IEC-sändare ej aktiv	IEC-option
57	Tecken från tangentbord ej i tid
58	Ogiltigt tecken inläst
64	Felaktigt "NAME"	Nya filnamnet existerar redan
68	Felaktig tidspecifikation
120	Nyckel finns ej	ISAM-option
121	Dubblettnyckel	ISAM-option
122	Felaktig nyckel	ISAM-option
123	Fel vid kontrolläsning	ISAM-option
124	Index finns ej	ISAM-option
125	Felaktig postlängd	ISAM-option
126	Fel ISAM fil version	ISAM-option
127	Reserverad kod	ISAM-option
128	Slut på minnet i centralen	ISAM-option
129	Reserverad kod	ISAM-option
130	För stort flyttal
131	Index utanför tillåtet område	Försök att använda index större än motsvarande DIM
132	För stort heltal
133	Fel i ASCII-aritmetiskt uttryck
134	Index utanför strängen	Index för stort eller negativt
135	Negativ "SPACE¤", "STRING¤" eller "TAB"<1
136	För lång sträng	För liten dimension på den mottagande strängen
137	Ej tillåtet öka "DIM"	Ett fält får inte ökas utöver sin ursprungliga längd
138	Fel värde i "ON"-uttryck
139	"RETURN" utan "GOSUB"	En RETURN-sats påträffad utan att en föregående GOSUB-sats har blivit utförd
140	Felaktig "RETURN"-variabel
141	Data slut	Datalistan har blivit tömd och en READ-sats efterfrågade fler data
142	Felaktigt argument i funktion
143	Felaktig "SYS"-funktion
144	Ej tillåten rad
145	"FNEND" utan föregående "RETURN"
146	"PRINT USING" fel	Felaktigt format i PRINT USING-sats
147	Felaktiga data
148	För lite indata	För få data inmatade vid INPUT
149	"RESTORE" ej på en "DATA"-rad
150	För mycket indata	För många data inmatade vid INPUT
151	"RESUME" utan fel
176	Grafisk punkt utanför bildskärmen
180	Hittar ej detta radnummer	Referens till ett radnummer som inte finns i programmet
181	Felaktigt inhopp i funktion
182	"NEXT" eller "WEND" saknas
183	"FOR" eller "WHILE" saknas
184	Fel variabel efter "NEXT"
185	Blandade "FOR"-loopar med samma variabel
186	"FOR"-loop med lokal variabel ej tillåtet	Gäller i flerradiga funktioner
187	Funktion ej definierad	Anrop till ej definierad funktion
188	Flera funktioner med samma namn
189	Felaktig funktion	Ej tillåtet att blanda flera "DEF"
190	Fel antal index	Antalet index överenstämmer ej med DIM
191	Ej tilldelningsbar i funktion	Funktionens argument är ej tilldelningsbar i funktion
200	Enheten ej ansluten
201	Minnet fullt	Datorns primärminne har ej plats för program och data
202	"LIST"-skyddat program
203	Fel programformat	Programmet är sparat under en ickekompatibel BASIC-version
204	"MERGE" går ej på "BAC"-fil
205	"COMMON" fel
206	Använd kommandot "RUN"
207	Kan ej fortsätta	Gäller GOTO radnr och CON
208	Otillåtet som kommando	Instruktionen kan ej användas som kommando
209	Fel data till kommando	Felaktigt argument till kommandot t ex LIST ##
210	Felaktigt tal	Talet innehåller tecken som inte är siffror
211	Precision får ej ändras	Ej tillåtet ändra precision efter tilldelning av variabler
220	Förstår ej	Formellt BASIC-fel
221	Otillåtet tecken efter satsen	Formellt BASIC-fel. Datorn förväntade RETURN, kolon (:) eller utropstecken (!)
222	Måste vara först på en rad
223	Fel antal eller typ av argument
224	Otillåten blandning av tal och strängar
225	Ej enkel variabel	Ej tillåtet ha index på variabel t ex i FOR-loop
226	Felaktig sats efter "ON"
227	"," saknas	Formellt BASIC-fel
228	"="saknas	Formellt BASIC-fel
229	")" saknas	Formellt BASIC-fel
23P	"AS FILE" saknas	Förekommer i OPEN- och PREPARE-satser
231	"AS" saknas	Fel i NAME...AS...
232	"TO" saknas	Förekommer i FOR-loopar
233	Radnummer saknas
234	Felaktig variabel

Bilaga 8. Portadresser till kommunikationskretsar

Krets	Adress bit 7..0	Funktion	Decimalt Ut	Decimalt In
ABC-buss	000xx000	Inport 0		0
	000xx001	Inport 1		1
	000xx010	Inport 2		2
	000xx111	I/O RESET		7
	000xx000	Utport 0	0
	000xx001	Utport 1	1
	000xx010	Utport 2	2
	000xx011	Utport 3	3
	000xx100	Utport 4	4
	000xx101	Utport 5	5
HR-grafik	000xx110	HRC	6
	000xx111	HRS	7
ABC-buss		XOUTSTB, XINSTB	0-31
DART	0010xx00	Skrivare data CH.A	32	32
	0010xx01	Skrivare kontroll CH.A	33	33
	0010xx10	Tangentbord data	34	34
	0010xx11	Tangentbord kontroll	35	35
CRTC	00110xx1	Läsregister		49
VIDEO	00110100	Minnesblocktabell	52	52
	00110101	Attribut	53	53
	00110111	Synk.fördröjning	55
	00110111	FGCTLPROM+CLOCK		55
CRTC	00111xx0	Skriv reg. adress	56
	00111xx1	Skriv register	57
SIO/2	010xxx00	V 24 data CH.B	64	64
	010xxx01	V 24 kontroll CH.B	65	65
CTC	011xxx00	Kanal 0	96	96
	011xxx01	Kanal 1	97	97
	011xxx10	Kanal 2	98	98
	011xxx11	Kanal 3	99	99
ABC-buss	1xxxxxxx	XOUTSTB, XINSTB	128-255

Övriga ej redovisade adresser används ej.

x = godtyckligt värde

Originalmanualen scannad med Primax Page Partner. En lågpris-scanner.
Konverterat till text med Recognita Plus.
Bilderna justerade med PaintShopPro. Medvetet mycket hårt komprimerade.
Justerat och lagt in html-koder med Ultra-Edit och några egna små program.

Jag gjorde detta för att få en bra uppskattning om tiden för ett liknande men många gånger (>100) större projekt. Att jag valde just ABC 806-manualen var av sentimentalitet och eftersom Luxor såvitt jag vet sedan länge är i konkurs så hoppas jag att ingen har något emot (dvs copyright) att jag lägger ut den.

Tomas Andersson, 1998

`PRINT I`	utskrift av variabeln I
`I=5`	ändring av variabelns värde till 5
`;SYS (3)`	utskrift av programmets storlek i minnet

`CON`	Programkörningen fortsätter med början på nästföljande rad.
`GOTO radnummer`	Programkörningen fortsätter med början på angiven rad.